- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Tredje delen. Europa i anarki, 1848 /
60

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

förmögenhet, öfverlemnande àt staten att bestämma tiden för
återbetalningen. Den 24 emottog rikskanslern fdrst Metternich
en deputation från Lombardiet och gaf löften om reformer. På
theatrarne i Wien förekommo allvarsamma demonstrationer i
första dygnen af Mars. Franska ministern, grefve Flahault,
lemnade Wien och reste till England. Regeringen beordrade
30,000 man till Italien. Den 13 Mars öppnades i Wien
ne-derösterrikiska Ständernas sessioner, hvarvid beslöts en adress
till kejsaren om fullkomligare representation. Häraf uppstod
både i och utom staden mycken späuning. Landtfolket tågade
in i stora skaror och frågade: »om konstitutionen ännu vore
fårdig». Borgen, bodarne och stadsportarne tillstängdes. Vid
ständerhuset stod en stor folkmassa. Knappt hade
förhandlingarne varat en halftimma, så trängde en folkhop in i salen och
ropade på reformer. Landtdagsmarskalken Montecuculi talade
några lugnande ord, lofvade genast till kejsaren frambära den
af Ständerna nyss beslutade adressen, och begaf sig i spetsen
för en - stor folkskara på väg till slottet, ehuru somliga ropade
att man begärde för litet. Slutligen fick han företräde hos
chefen för inre förvaltningen, erkehertig Ludvig, som icke
lofvade mycken benägenhet för reformer, men bad honom afbida
sakens utgång i ministerrådet, hvilket genast skulle
sammankallas. Sedan man väntat på detta beslut från kl. 12 till 4,
förlorade folket tålamodet. Studenterna ställde sig i spetsen,
tumultet ökades hvarje ögonblick, 60 à 100,000 menniskor
stodo nu samlade. Då framryckte trupper, skjöto bland folket
och dödade ett dussin personer, samt sårade ännu flera.
Trupperna planterade 4 kanoner med brinnande luntor, folkmassan
ökades med arbetare, som anföllo polisbyråerna och uppkastade
barrikader. Slutligen beslöt regeringen sammankalla
borgaregardet, hvaröfver folket jublade. Derefter blodiga konflikter
mellan studenter och borgare å ena och militären å andra sidan,
vid ständerhuset, och försök att storma tyghuset. Kl. half nio
på aftonen tillkännagafs att furst Metternich, hvars villa »am*
Rennvege» under tumultet förstörts, resignerat. Som trupperna
qvarstodo ännu den 14 på morgonen, gingo 8 borgare till
borgen för att försäkra, att borgerskapet ville svara för stadens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:17:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/3/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free