Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
nast utnämnas. Uti Schlesien och Westfalen brände bönderna
adelsgodsen, äfvenså uti provinsen Sachsen, och befriade sig med
våld från utskylder och skulder. Furst Czartorisky måste lemna
Berlin, utan att hafva blifvit af konungen emottagen. Den 30
Mars fingo trupperna, på borgerskapets egen begäran, tillåtelse
att åter komma in i Berlin och med dem deltaga i vaktgöringen.
Intåget blef tillika en art försoningsfest emellan folket och
soldatesken. Men härmed var revolutionen i Berlin långt ifrån
afslutad.
I England agiterades just nu som lifligast mot ministèren
för hennes förslag att höja inkomstskatten, både i Underhuset och
i de stora städerna, t. ex. Liverpool, Manchester o. s. v., der
petitioner förbereddes. Palmerston anfölls både för sin politik i
Portugal och annorstädes. Den 23 blef i Underhuset hr Anstey
färdig med sin formliga anklagelse emot Palmerston och
understöddes af Urquhart. Sedan nyheten om franska revolutionen
blifvit känd, återtog ministèren den 29 förslaget om
inkomstskatten. Den 29 frågade Hume, huruvida England ville låta
Frankrike obehindradt välja och bestämma sin regeringsform?
hvilket lörd John Russel bejakade. Hume, Osborne, Cobden
ville hafva afskaffad all inkomstafgift, och Cobden sade rent ut
att folket måste vara på sin vakt, ty om man lemnade saken
åt utrikesministern eller icke i sin linda qväfde det skrik, som
för närvarande gåfve sig tillkänna inom flera klubbar och
kote-rier, skulle man med eller mot sin vilja snart se sig invecklad
i krig med Frankrike. Emellertid fick af ministèren Englands
ambassadör i Paris den 29 befallning att tillsvidare qvarstanna
der såsom privat man och underhålla personliga, men icke
officiella, relationer med provisoriska regeringen. Chartisterna i
Glasgow höllo en stor församling, »för att lyckönska franska
folket till den lyckade revolutionen» och i London hölls för
samma ändamål ett meeting, besökt af 5 à 6,000 personer. Den 6
Mars kom det i Glasgow till allvarsamma oroligheter, med
plundring af vapenbodar, under utropet »ned med drottningen!» samt
ihjelskjutandet af polisbetjenter; så att man måste ditsända
ytterligare trupper. Den irländska Repealföreningen begagnade
tillfället att göra en stor demonstration; i en adress till folket den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
