Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
vid hr Thulstmps utnämning, längre fram i tiden. När, den 12,
förekom uti Borgareståndets plenum stateutskottets utlåtande,
som tillstyrkte ett kreditiv å 150,000 rdr till bestridande af
kostnaderna för garnizonens förstärkande i hufvudstaden, önskade
hrr Ekholm, Billström, Fagerberg, Winge, ßhodin, Sundler,
Berglund, Wetterberg, Hörnstein återremiss, på det att
ständernas önskan om landttruppernas snara hemförlofvande måtte
bestämdare uttryckas och tillika antydas, det andra åtgärder till
lugnets tryggande måtte vidtagas. Men Schartau trodde
återremiss fåfång och Wærn, P. H. Lindström, E. G. Lindström,
Erikson, Koch yrkade bifall, Lagergren med det tillägg att
utskottet gått så långt, som med tillbörlig försigtighet vore
förenligt, i betraktande af erfarenheten omkring oss, oordningarnes
grund och Europas ställning. Utlåtandet bifölls der med endast
26 emot 25. Äfven i Bondeståndet yttrade vid behandlingen
af denna fråga de fleste ledamöterne den ifrigaste önskan att
tendttrupperna måtte ofördröjligen hemförlofvas; men ville icke
begära återremiss, hvilken endast skulle medföra tidsutdrägt.
Den 13 April ingaf minoriteten i konstitutionsutskottet,
bestående egentligen af dess borgare och bönder, en adress till
konungen, hvari dessa ledamöter förmälte orsakerna till sin
vägran att erkänna klassvalsprincipen och anhöllo att konungen
måtte redan vid denna riksdag låta utarbeta förslag, byggdt pä
samfälda val. Konungen svarade att han vore sinnad att
ofördröjligen aflåta proposition i ämnet, byggd just på samfälda
valens princip, utan hänseende till stdnd eller klasser, dock
med tillförsäkran åt bildningen och förmögenheten att vinna
behörigt utrymme.
Den 18 April berättade norska Rigstidenden ryktet att
flera af norska statsrådet inlemnat sina afskedsansökningar;
tillade att missnöje och stagnation verkligen förefunnes, men
anmärkte derjemte att »så länge grundlagen sjelf lade hinder i
vägen för den närmare förening och vexelverkan mellan
statsmakterna. hvilka ett kraftigare konstitutionnelt lif förutsätter, så
kunde missnöje och stagnation icke undanrödjas, man må
besätta taburetterna med hvilka personer som helst». Den 26
in-gafs i storthinget det länge omtalade förslaget till en missnöjes-
Mina Samtida. III. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
