Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Lars Hierta och C. J. L. Almqvist samt Gustaf Hierta svarade
jakande; men Hedlund, Henscben, Stenberg, W. F. Dalman,
Gustafsson m. fl. nekande. Franz Sjöberg trodde petitioner tjena
till intet, vare sig hos konung eller ständer, utan föreslog att
sällskapet skulle uppmana landsorterna att sända till Stockholm
deputerade till en kongress. Vid ny sammankomst, 29 Nov.,
besökt af 160 personer, föreslogs och antogs en adress till
re-formsällskaperna i landsorten, med uppmaning att träda i
verksamhet och öfverväga, huruvida petition borde göras. Några
ville ingen urtima riksdag ha, innan man först blifvit ense om
ett representationsförslag: W. F. Dalman, D^Orchimont, Franz
Sjöberg, Wingqvist, Hedlund m. fl. emot Lars Hierta, Almqvist
och G. Hierta. Sjöberg återtog sin motion om inkallandet af
en nationalkongress; men sedan G. Hierta nu uppställt det
likartade förslag att Stockholmssällskapet skulle organisera sig till
ett centralsällskap, dit ombud från landsortemas sällskaper borde
sändas, upptog Sjöberg sitt förslag ånyo. Vid nästa
sammankomst, den 13 December, infunno sig endast 120 personer;
både G. Hiertas och Sjöbergs förslager förkastades; likaså
Dorchimonts att bestyreisen skulle anmodas utarbeta ett
representationsförslag, och Almqvists att sällskapet skulle hålla sig
snabbskrifvare. Mot G. Hiertas talade särdeles kusinen Lars;
mot-Sjöbergs invände Bergfalk under acclamation att den stred
emot grundlagen. Dagen förut hade »Reformvännernas sällskap
i Linköping» hållit sammanträde, dervid både petitionsfrågan om
urtima riksdag och Stockholmssällskapets erkännande såsom
centralförening med nej besvarades; och slutligen var bestyreisen
af den mening, att ingenting borde åtgöras innan konungens
förslag blifvit grundlagsenligt behandladt. Vi få i fjerde delen
af dessa anteckningar se, huru denna reformagitation de följande
åren utvecklade sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
