- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Tredje delen. Europa i anarki, 1848 /
112

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

öfverföras från Stockholm till Skåne och Danmark, följande sång,
till melodien »under Svea banér»:

Från de nordiska fjell till de sydliga tjell
höres trummornas dån och musköternas smäll.
Emot södern de gå svenska gossarne blå,
till att hjelpa de danske att tyskarne klå.
Segren skall blifva vår, bli vår, bli vår!
ty vi frukta ej död eller sår.

Genom krutrök och damm skall vår fana gå fram —
gamla Sverige ej sviker — ty det vore skam.

Våra fäder med mod hafva vågat sitt blod
der en enda mot tio på slagfältet stod.
Låt oss visa också äfven vi kunna stå
och med heder framföra baneret det blå.
Vår blir segren för visst, för visst, för visst!
med svärden vi slita den tyska tvist.
Ty för frihet och rätt skall den nordiska ätt
alltid strida med mod. Så var fädernas sätt.

Ja framåt och gå på, emot seger vi gå,
fast med blod måste vattnas de lagrar vi få.
Tiraljör! fram med språng, Granadör! fram med sång.
Inga tyskar må hindra vår modiga gång.
Vi med hurra, hurrah, hurrah, hurrah
låta fienden veta att framåt vi dra.
Ja, framåt och gå på! fast vi blott äro få,
vi må visa att segren tillhör oss ändå.

När vi slutat vårt tåg vändes hemåt vår håg,
emot norden det går öfver svallande våg.
Med vår trofasta hand ha vi knutit de band,
som med vänskap förenat de skandiska land.
Emot hemmet vi gå, vi gå, vi gå!
att i vänskapens armar belöningen fa,
och att hinna en hamn i den älskades famn —
medan södern med aktning förtäljer vårt namn.

Emellertid sökte flera makter att bemedla fred mellan
Tyskland och Danmark. England hade funnit 1720 års
garanti ännu icke passa till förhållandena, Preussen hade derefter
begärt Englands bemedling, hvilken Danmark slutligen också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:17:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/3/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free