Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.158
sà att Blanc den gången räddades med 32 rösters öfvervigt
Folkskockningarne tilltogo dagligen. En ny och förskräckligare
kris emotsågs. Den 5 hade församlingen en stormig session,
der Crémieux’ anseende störtades, emedan han voterat för Blancs
frälsning, oaktadt han sjelf förut godkännt sin prokurators åtgärd.
Tilloehmed Lamartine och Ledru Rollin bègärde, till följd af
voteringen bland ministrarne i Blancs fråga, sitt entledigande,
som likväl den gången ännu icke blef af. Regeringen uppträdde
med dekreter om fästningsstraff för folkskockningar, häktade och
landsförvisade utan ransakning och dom, förbjöd de Ma
republi-kanerne att sälja och köpa sablar eller dolkar, ja tilloehmed att
uppklistra proklamationer. Församlingen öfverflyttade sitt
praesidium ifrån Buchez till Sénard. Bonapartisterna böljade arbeta
för Ludvig Napoleon, som nyligen blifvit väld till representant
(för Paris och i 2 departementer). Prinsen af Joinville och
hertigen af Bordeaux påstodos nyligen hafva besökt Paris. När
Thiers’ och Bonapartes namn såsom nyvalda proklamerades, den 9
Juni, uppstod tumult, trupperna måste göra choc och arrestera.
På aftonen samlades 30,000 menniskor å bulevarderna St.
Denis och St. Martin, sjöngo Marseillaisen och ropade »lefve
Bar-bès». Häktningar dagligen i hundratal. Nationalförsamlingen
skyddades den 10 af 2,000 man mer än vanligt; utanföre stod
en stor folkskara, hvaribland 2 à 300 invalider, som »afbidade
Ludvig Napoleons ankomst». Men verkställande utskottet, ehuru
sjelf färdigt att falla, beslßt just samma afton, på grund af en
hel hop järtecken och »bonapartistiska stämplingar», föreslå
församlingen att utesluta Ludvig och bifalla en tvångsåtgärd mot
hans person. I Charleville uppslogos proklamationer, som
kallade honom »Frankrikes räddare»; i de orter, der han blifvit
väld, kringburos fanor med påskriften: »Lefve Napoleon, bort
med republiken»; i Troyes besvarade ett linieregemente
nationalgardets tillrop: »lefve republiken!» med: »lefve Ludvig Napoleon!»
Man fruktade en ny adertonde Brumaire. Den 12 utbröt en
formlig bonapartist-emeute: man trodde att församlingen tänkte
annullera Ludvigs val och ville med våld skaffa honom
erkännande. Hos församlingen debatterades andra ämnen, då Ludvigs
kusin, Napoleon Bonaparte, Jeromes son, steg .upp till hans för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
