Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.172
af staten; och inrikesministern framlade tre forslag, deraf två
emot tryckfriheten: om kautionens återinförande, om
tryckfrihetsförbrytelser (en ny upplaga af septemberlagarne) och ett
emot klubbarne. Förhören med insurgenterna slutades den 13:
bland 7,000 anträffades blott 100 f. d. förbrytare och ibland
dem 45 galèreslafvar. Den 14 bekämpade Thiers på det
varmaste Jules Favres motion att förklara Ludvig Filips
privatdomäner vara nationalegendom. Cavaignac befallde afväpning
af allt nationalgarde i Lyon. I medlet af månaden cirkulerade
i Paris bland nationalgardet till underskrift en petition, att
redan före konstitutionens fulländande Cavaignac måtte göras till
republikens president för tvenne år. Hans popularitet växte
med ofantlig snabbhet; hvilket icke förhindrade att spänningen
emellan honom och f. d. venstern nära samtidigt gick till öppen
brytning, sedan han vägrat göra sådana ministerutnämningar,
som Thiers och Barrot begärde. Efter Marie blef den 19 Juli
Armand Marrast församlingspresident. Mellan nationalgardets
nye befälhafvare, Changarnier och de flesta legionernas öfverstar
uppstod en allvarsam spänning derföre, att han behandlat dem
något »afrikanskt». Han började att komma i opposition med
Cavaignac och sades hafva anslutit sig till Thierska klubben.
Den 22 Juli gaf Cavaignac sin första cour, vid hvilken
defile-ringen i rummen varade i 9 timmar. I Rheims häktades en
person, som på värdshusen öfverljudt ville hålla vad att
generalen skulle vara mördad före 1 Augusti. Marrast besteg sin
presidentstol första gången den 24 Juli, och uppläste ett nytt
bref från Ludvig Bonaparte, innehållande afsägelse både af
representantkallet och pretendentanspråken samt hans beslut att
tillsvidare icke beträda Franklikes jord, för att icke låta
republikens fiender få begagna hans namn till förevändning.
Goud-chaux fann Frankrikes financiela ställning ytterst bekymmersam.
Den 26 framkallade Thiers en tumultuarisk episod. Han var
referent för ett utskottsbetänkande öfver Proudhons motion om
alla jordegares beskattande till en tredjedel af deras inkomster,
hvilket afstyrktes; men i berättelsen vände han sig öppet mot
regeringens förslag om progressiv inkomstbeskattning och
kallade den »kommunistisk», hvaremot Cavaignac protesterade; och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
