Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.220
ty reaktionen växer med hvarje dag och vi få till slut vara
glada, om vi komma till en konstitutionel monarki.»
Gatuuppträdena i Berlin blefvo allt mer elakartade. Den 20 sprängde
folket med yttersta våld en demokratklubb i Charlottenburg,
uppsökte flera ledamöter i deras hem och misshandlade dem på
det mest barbariska sätt. 200 arbetare sökte med våld.
intränga hos ministern Milde, och måste med skor ansträngning
af polisen tillbakakastas. Natten till den 21- Aug. utmärktes
af svåra excesser; folket gick omkring till ministrarne,
uppkastade barrikader, anföll ministerpresidentens hus med
stenkastning, jagande alla ministerns gäster, hela Corps diplom atique
o. s. v. ur huset hals öfver hufvud. Diplomaterna blefvo
mycket uppbragta och förklarade att man omöjligen kunde hysa
förtroende för Preussen och dess ministere, så länge sådant kunde
få hända. Den 22 allarmerades åter borgargardet för
folkskock-ningars skull. Ännu vid månadens slut fortforo dessa slagsmål
unter den Linden och nya gardesregementen kallades in. Den
25 försökte folket plundra ett vapenförråd, hvilket dock af
borgargardet förhindrades.
I Prag upplöste den 29 Juni, på kejsarens befallning,
grefve Thun både »provisoriska regeringsrådet» och
»national-utskottet». Windischgrätz tillkännagaf att det sednaste
upproret der varit frukten af en länge förberedd och vidt utgrenad
sammansvärjning. Den 8 Juli nedlade ministèren Pillersdorff i
Wien sin portfölj i erkehertig Johans händer, men erkehertigen
afreste sjelf den 9 åt Frankfurt. Spänningen emellan Ungern
och Croatien blef alltmer invecklad. Ungerska riksdagen
öppnades i Pesth 5 Juli af palatinen erkehertigen Stephan å
kejsarens vägnar (men alla deputerade från Croatien och Slavonien
uteblefvo). Raizerna, förbittrade på både ungrare och tyskar,
hade redan vid påsktiden rest sig i staden Kikinda, men
derefter hållit sig stilla intills utbrottet kring Karlowitz 3 Juni. Nu
i Juli hotade de i Elemer i banatet; i Pancrowa och
annorstädes manifesterades häftigt emot »den schwabiske kejsaren, som
förrådt den serviska nationen åt Ungern»; de sydslaviska
strids-hoparne samlades vid Theiss och Donau i trenne skaror, till ett
antal af 30,000 man. Kossuth började skrifva skarpa artiklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
