Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.250
deremot lofvar åt Pius den niondes efterträdare stillhet och lugn,
ända till den 265:te och siste påfven, »Peter den andre»: »då
skall Peter II regera midt ibland de vedermödor, som blifvit af
Paulus profeterade för antikrists ankomst, då skall de sju
kullarnes stad blifva ruiner, då skall den stränge domaren döma
sitt folk».
Härmed sluta vi beskrifningen på anarkien. Och huru
länge ägde väl dess skapelser bestånd? Under en polemik med
»Tiden» 1851, rörande de länder, der revolutionärerna nöjt sig
med en förnuftig och möjlig frihet, angaf-Aftonbladet bland
sådana äfven Belgien. Tiden svarade den 8 Okt. 1851: »I fall
A.B. läst utrikes afdelningen i sin egen tidning, så borde han
ej varit så oförsigtig att i Okt. 1851 citera belgiska chartan
såsom ett prof af varaktighet och ultraliberal belåtenhet, då
redan för vid pass en månad senaten, som dock väljes af folket
sjelft, blifvit upplöst och dess kammare kommer, såsom af alltför
aristokratisk egenskap, att ombildas. 1848 års konstitution
existerar, ipso facto, således icke mer. Landets demokrater hafva
här, som annorstädes, aflägsnat hvad som stått i vägen för deras
vilja. Ungefår vid den tiden, då den gjordes, lät Tidens
utgifvare göra sig en ny surtout, som ännu räcker (ty Tidens utg.
är äfven i kläder ej särdeles fashionable) sedan belgiska chartan
redan är utsliten. Denna har således ej haft längre bestånd än
en vanlig, surtout-ålder, för den som ej är alltför sprättig; men
kanske tycker AB. att detta är en respektabel ålder nog för en
grundlag, som annars, enligt våra föråldrade åsigter, borde vara
ett verk för sekler.» Förf. af dessa anteckningar har en
slängkappa, som gjordes samtidigt med departementalstyrelsens
införande i Sverige (1840) och som ännu sommartiden med fördel
begagnas, samt en vinteröfverrock, som likaledes är i godt skick,
ehuru han var fårdigsydd redan före December 1865. Egaren
har bara låtit vända honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
