- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Fjerde delen. Nittonde seklets medelpunkt, 1849-1951 /
7

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7

sam, om de kunde föras in båda, den långa i utdrag, den korta
in extenso. Om så ske kan, vore jag äfven tacksam å hans
vägnar." Vid sådana tillfällen* måste utgifvaren vara dubbelt
varsam, om han ville hålla sina löften till den bestående
regeringen, hvilket ökade bestyren och mängden af de åtgöranden,
som dagligen mäste medhinnas. Ofta nog måste han från
andra håll taga till godo både förebråelser, såsom för brutna
löften, smälek för ignoranee, lättja och liknöjdhet, endast för
att hålla sitt gifna ord till konung och regering — ty icke
kunde han låta hvaije tillbakavisad insändare veta eller ens
ana beskaffenheten af det smolk, som råkat komma i mjölken;
stundom föranledd att utelemna ett kinkigt ord eller hel
mel-lanmening, för att med resten göra insändaren till viljes, kunde
han af förhållandena nödgas efteråt skjuta skulden på
korrekturfel (sina egna, ty äfven korrektur måste förf. sköta) för att
dölja rätta anledningen, och då med god mine underkasta sig
bannor för slarf — just då han varit som aldramest
raffineradt omsorgsfull. Att man bland mängden af så
mångahanda besökande, under så kinkiga sysselsättningar och så
oupphörlig brådska, också fick en eller annan ovän, kunde icke
undvikas, helst menniskors ovänskap ej sällan förvärfvas till
mycket ringa pris. Ganska ofta kommo anonyma bref, med
infama insinuationer och hotelser. En dag inträdde en
husarofficer i full uniform, med släpande sabel och klingande sporrar,
med hotelser och skrämskott för att tvinga mig att upphöra
uti tidningen vidare omnämna en allmänt bekant person af
samma namn som officeren. Att med annat än kärfhet
afspisa ett dylikt besök, var ju icke möjligt —- hvilken än
följden deraf kunde blifva. En annan gång, då ett skandalblad
ville göra min person till föremål för träsnittskarrikatyr,
inställde sig såsom behöfvande student, hvilken anlitade min
barmhertighet, en snabbritare för att afteckna mina drag och figur,
samt emottog ganska ogeneradt den penning, jag till hans
understödjande under tiden framsökt. Af sådant föddes slutligen
misstroende, förbehållsamhet och en nära nog fullständig likgiltighet
för både bifall och klander; man öfvergick tigande till nästa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:17:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/4/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free