Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
ändamål, utan att besinna, att källorna till folkets materiella
välstånd derigenom uttorkas eller åtminstone dess
framskridande uppehälles. Om emellertid något skall vara att hoppas
af republiken, så är det, att den snart nog skall återföra mera
besinning i detta hänseende och genom införande af
själfstyrelse och sträng hushållning för franska nationen, visa sig
verka för den sanna friheten.u — Sju dagar derefter (den 22)
lästes i samma Aftonblad den bekännelsen i bref från Berlin:
"de, som trott att Tysklands revolutionsrörelser skulle förvandla
det till republik, måste nu småningom vakna ur sina
inbillningar; ty reaktionen växer med hvarje dag och vi få till slut
vara glada, om vi komma till en konstitutionel monarki".
Allehandas pariserkorrespondent, stadd på hemväg, skref från
Köpenhamn den 14 Augusti att der allmänt klagades att
intresset för valen är så ringa, att få bry sig om att begagna
sina rättigheter som valmän. ÄPå några ställen har blott
hälften af de valberättigade anmält sig, på andra blott en
fjerdedels och på ett par ingen enda . . . Äfven här, der jag minst
trott det, skulle jag få höra ropet om reaktion. De personer,
som förut ansågos såsom hufvudmän för det liberala partiet,
sådane personer som Orla Lehmann, Clausen m. fi., helsas nu
såsom reaktionärer."
Ganska märkvärdigt, såsom tidsbild, är det raisonnement
om folkviljan och allmänna val, som
Frankfurter-Ober-Post-Amts-Zeitung uppställde den 3 Februari 1849. "I gårdagens
session uti Frankfurterförsamlingen uttalade venstra sidans
anförare, hr Vogt, att "Frankrike egentligen icke vore någon
riktig republik", således erkänner han att icke allt beror på
statsförfattningens form. Just detsamma ha vi nu påstått ett halft
års tid. Af regeringsformen kan man icke bedöma, huruvida
ett land är fritt eller icke, och man kan törhända lefva friare
under en monarkisk regeringsform, än under en republikansk;
ja, vi gå längre: emedan den monarkiska statsförfattningen är
starkare och icke, såsom republiken nu i Frankrike, behöfver
frukta för sin egen tillvaro, kan hon medgifva större friheter.
En hvar, som uppmärksamt betraktar tillståndet på andra sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
