Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
vara en sådan organisation af statsinstitutionerna, att blott den
förnuftiga, aldrig den oförnuftiga, folkviljan kommer till
herraväldet. Och genom hvilken del af statsförfattningen kan väl
detta uppnås, utom genom vallagen? Af den beror alltså
fäderneslandets framtid. Genom den skall afgöras, om vi vilja
bygga vår lycka på den offentliga "stämningens" flygsand, som
än af vinden hopas till ett berg, än åter förströs öfver fälten.
Huru det är bestäldt med folkets sympathier, huru lätt de
förändrats, ha vi nu sett både i Frankrike och Tyskland. Huru
snart en ny förändring inträder — hvem kan väl veta det?
Vi begripa fullkomligt, huru detta hastiga ombyte i de allmänna
sympathierna kunnat ingifva vissa personer förakt för det, som
au kallas "allmänna opinionen"; men vi gilla ej deras åsigt,
ty den villfarelse, hvarifrån venstra sidan först nu gjort sig
fri, vidlåder dem ännu: de veta icke att skilja mellan saker
och ting. Om man vill skilja emellan en förnuftig och en
oförnuftig allmän opinion, mellan en förnuftig och oförnuftig
folkvilja, så återstår endast att göra skilnad mellan personerna.
Men om detta är nödvändigt, till förebyggande af oförnuftets
herravälde, så måste äfven den "allmänna valrätten"
förkastas, emedan denna icke erkänner någon skilnad mellan en
förnuftig och oförnuftig väljare, så vida det icke är förnuftigt
att antaga att alla som fyllt 21 eller 25 år hafva ensamt
derigenom förskaffat sig ett förnuftigt omdöme i statsaffärer.
Genmäler man: huru är det möjligt att gpnom en lag få utredt,
hvilka som äro förnuftiga? och gifver man frågan denna form,
så är det visserligen omöjligt. Men hvarföre hafva vi då fått
historien? På resultaterna kan man i den se, hvilka folk
handlat förnuftigt, och dessas lagar böra då tjena oss till mönster.
Historien visar att intet folk, hvars stat ägt betydenhet och
bestånd, upphöjt den allmänna valrätten till lag. Så väl de
gamla republikanska Romarne, som de moderna
Nordamerikanarne, de erfarna Engelsmännen och de kloka Belgierna hafva
alla stadgat såsom vilkor för valrättens utöfning erläggandet
af en viss skatt eller besittningen af viss egendom. Har en
stat en förnuftig författning, kan man antaga att alla förnuf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
