Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
sammankallade den Gagernska fractionen af
Frankfurterparla-mentet sina anhängare till session i Götha den 26 Juni.
Att all insurrektion i republikansk anda stod under
gemensam öfverledning, förmodligen af ""Rättvisans förening",
bestyrktes äfven af många vittnesbörd och förhållanden, och
specielt af grefve Löwenhjelms bref vid denna tid, samt icke
minst af de händelser i Paris, till hvilka berättelsen nu
kommer. Sedan lagstiftande församlingen den 11 Juni afslagit
Ledru-Rollins interpellationer i romerska frågan och den 12
förkastat den af 122 ledamöter ingifna anklagelseakten, ropade
de röda i en proklamation folket till vapen, förklarade
presidenten och församlingens majoritet försatta utom lagen,
konstituerade sig xien 13 Juni, anförda af Ledru-Rollin, uti
slöjdskolans lokal till ett konvent, och tillsatte provisorisk regering
af fem socialister. Lyckligtvis utvecklade äfven denna gång
den lagliga regeringen sin vanliga energi och räddade
samhällets och ordningens sak, "icke blott i Frankrike, utan i hela
Europa". Trupper uppmarscherade, lagstiftande församlingen
förklarade sig i permanens och befullmäktigade regeringen att
försätta hvilken fransk stad som helst i belägringstillstånd, det
hon genast gjorde med staden Paris; nationalgardets artilleri
upplöstes och de rödas konvent sprängdes med våld,
Ledru-Rollin flydde och resultatet af alltsammans var, att Bergets
inflytelse blef omintetgjord. Detta var i Paris den femte
förskräckelsens dag inom femton månaders tid; och dagens ära
tillkom Changarnier, som vaim sin seger nästan utan blod,
under det att resningen i Lyon icke kunde slutas förrän efter
24 timmars inbördes krig. Republikens president sade den 14
i en proklamation: . . . "Upprorsmakarnes system underhåller
i landet missnöje och misstroende, eländets förebud. Man
måste göra en ända derpå: det är tid att de välsinnade
samlas, att de elaka darra . . . Yald af nationen försvarar jag
franska folkets sak, dess familj, dess egendom, och
civilisationen i allmänhet. Jag skall icke rygga för någonting, som
kan komma den att triumfera". De dekreter, som konventet
i slöjdskolan hade uppsatt, innan det derifrån utdrefs, inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
