Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
93
I Frankrike observerades att Moniteuren den 1 Oktober
började lägga bort ordet "citoyen" (medborgare) och åter
infora epithetet "herre", hvaröfver Berget rasade. Sjuhundra
juni-insurgenter från 1848 blefvo af Bonaparte benådade i
samma andetag, som junifångarne af 1849, inberäknade 31
riksdagsmän, dömdes strängt af domstolen i Versailles.
Spänningen mellan statsmakterna ökades genom presidentens
budskap till den efter prorogeringen åter sammankomna
församlingen, och man skyllade honom för planer på en statskupp,
hvilket prat emellertid snart saktade sig. På årsdagen af hans
val, den 10 December, hade, enligt Löwenhjelms försäkran i
bref till mig af den 11, alla konservativa meningsfraktioner
redan hunnit blifva ense derom, att ett nytt presidentval i Maj
1852, såsom den nya konstitutionen föreskref, blefve en seger
för anarkien och att nuvarande presidentens regeringstid måste
förlängas —• huru och när,. visste ännu ingen att säga. På
årets sista dag upplöste Bonaparte sista resten af
pariser-mo-bilgardet
Venedig hade kapitulerat den 23 Augusti och af
österrikarne blifvit besatt några dagar derefter; men årets sista
veckor utmärktes af ny oro i österrikiska Italien, och politiska
mord i Venedig och Cagliari. Pohlens sammansvärjning, som
skulle bryta ut i Petersburg, upplösning af Würtembergs
riksdag, myteri uti Komorn, Waldecks frikännande i Berlin,
hvarefter han drogs till sitt hem i triumf af menniskohänder,
pro-rogationen af Preussens kamrar, ny lustningsuppståudelse i
Elbehertigdömena och en ny revolt i Palermo voro de sista
politiska tilldragelserna under loppet af detta händelserika år.
Men så länge det varade, återkom icke påfven till Bom och
ej heller våra svenska trupper i Slesvig till Sverige.
Äfven Ryssland hade haft sin del af den revolutionära
propagandan, ehuru verlden ej fått kännedom derom förrän
mot slutet af 1849. Titulärrådet Petrascheffski var den förste,
som beslöt omstörta landets statsinrättning, och han samlade
länge 1848 hos sig på bestämda dagar unga män af olika
stånd, för att uppegga dem. Mot årets slut 1848 skred han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
