Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
redan hunnit rysk-polska gränsen, bestod i hastigt utslående
hvita koppor (bläddror, blemmor) och dödade på några få
timmar. Straxt derpå, i Februari, omtalades en ny mycket
farlig smitta, som utbrustit i norska staden Bergen, yttrade sig
genom blemmor i ansigtet och dödade inom ett halft dygn.
Bokbindaren Beyers tre unga söner (6 à 10 år gamla) hade
sjuknat den 11 Februari, hvardera med en hvit blemma i
ansigtet, hvilken tilltog tills hon uppnådde vidden af en
skil-lingsslant, hvarpå döden inställt sig. Alla tre afledo’inom ett
dygn. De tvä hade svår dödskamp, så att fragga skummade
af munnen, men den tredje dog helt stilla. Folket kallade
sjukdomen den hvita asiatiska febern eller den hvita choleran.
Äfven de dödes moder och hennes tjenstepiga insjuknade i
samma symptomer, men deras blemmor blefvo tidigt skurna
och brända. De räddades till lifvet, men såren voro ett par
veckor derefter ännu oläkta. Öfverläkaren Danielsen förklarade
sjukdomen vara "pustula maligna". Den 27 eller 28
observerade Beyer på sin egen haka en s. k. finne, vände sig
genast till läkare som ansåg den alldeles oskadlig, blef de två
nästföljande dagarne allt mera nedstämd till lynnet, lät den 3
Mars på morgonen ånyo hemta läkare, som fann finnen
förändrad till en hvit fläck med en liten svart prick i midten och
röd kant rundt omkring. Sårskorpan föll af för vidröring och
en äcklig stank utbredde sig från såret. Patienten, som kände
kyla i kroppen och svårt illamående, dog kl. 8 på aftonen,
vid full sans och utan synnerliga plågor. Den tilltänkta
obduktionen blef omöjlig, i anseende till kroppens mycket hastiga
upplösning. Danielsen uppgaf i uNyt Magazin for
Lægeviden-skapen" (3:dje bandets Qerde häfte), att han, som misstänkt
animaliskt gift, vid undersökning af husets pudel funnit
dennes venstra öra behäftadt med ett illaluktaude, till utseendet
skarpt utflöde, hvilket varat i 2 à 3 år; han fick ock veta att
hunden länge lidit af epileptiska anfall och att alla de döda
hade kort fore insjuknandet mycket lekt med detta djur.
Tidskriftens redaktion ansåg likväl mera troligt att familjen ätit
af i mjeltbrand dödadt djurs kött. Svenske generalkonsuln i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
