Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
han var fullt öfvertygad att en sådan man ej kunnat dö en
naturlig död och att, om han lemnat verlden, måtte han
åtminstone hafva farit lifslefvande till himmelen. Klockaren
mutades, hvalfvet öppnades, likkistan blef funnen, bröts upp
och öfvertygade genom sitt innehåll tviflaren. Mot slutet af
år 1817 bevistade kaptenen vid svenska örlogsflottan Ludvig
Granholm uti likhvalfvet i svenska 4-ambassadörens44 kapell i
Princessquare begrafning efter en af sina landsmän,
qvarstannade med några andra för att betrakta likkistornas inscriptioner,
fann Svedenborgs namn och kistlocket löst, trodde sig med en
sådan relik kunna förtjena mycket pengar, lyftade på locket,
uttog skallen, svepte den i en näsduk och kom lyckligt
dermed undan. Ett par dagar derefter uppsökte han en F. H.
Hawkins, medlem af Nya Jerusalems församling, för att sälja
sitt rof, men fick afslag, emedan denna församling förkastar
alla religiösa reliker och aldramest af död kropp, den hon tror
aldrig mera nyttjas. En annan version trodde att rofvet skett
af en anhängare af Galls system, i s. k. vetenskapligt interesse.
Tjufven dog två år derefter, och då fanns hufvudskålen bland
hans efterlemnade saker. Sedan man efter en svensk
grefvin-nas anmodan tagit deraf några aftryck i gips, blef
hufvudskålen den 25 Mars 1823 åter nedlagd i kistan i närvaro af
parlamentsledamoten Tulk, bergmästaren Nordensköld och
referenten (som förmodligen var svenska pastorn pà stället).
Likhvalfvet innehöll då 25 kistor, de fleste nästan förmultnade,
hvilket också var fallet med Svedenborgs.
Uti Alexandre Dumas’ stora roman: "Grefven af Monte
Christo44 lästes om ett dittills för oss européer nära okändt
berusnings- och hänryckningsmedel, kalladt Haschisch: i
Levanten hade deL dock varit länge kändt, såsom utgånget ur
Cannabis Indica; engelska resande i Egypten och de lärde,
som åtföljt dit Napoleon I, hade egnat deråt någon
uppmärksamhet. Men nu företog sig den franska skriftställaren
Theo-phile Gautier att undersöka dess verkningar. Sedan han förtärt
något af det tillredda, betogs han plötsligt af en
öfverväldigande känsla: det tycktes honom som hade hans kropp blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
