Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
samma dag sprang tyskarnes krattats tid Reiidsbiirg i lafien,
hvarvid dödades mer än 100 personer och intet enda hus i
staden blef oskadadt. Den 8 fäktningar vid Sörgbrücke och
Sehestedt Från fredskongressen i Frankfurt begåfvo sig
medlemmar, hrr Sturge, Burritt och Wheeler först til! Kiel och
sedan till Köpenhamn, för att söka förmå de stridande parterna
att öfverlemna tvisten till en skiljedomstol och afstå ifrån
vidare blodsutgjutelse. Till Kiel ankommo de den 2, till
Köpenhamn den 10 September. I den sednare staden utverkade
de en sammankomst med premiéf- och tttrikes-ministrarne och
framlade för dem Rendsburgerståthållareskapets bifallande
förklaring, samt hänvisade till unicwisfördraget af 1533 mellan
Danmark och Hertigdömena, hvari kontrahenterna förbundosig
"att slita uppkommande tvister genom råd, hvilka skulle
Uppställas från båda sidor såsom skiljedomare och lösas från sina
eder, pligter och löften". Ministrarne förklarade sig lika
benägna som ståthållarskapet, sade de trenne "fredsvännerna" i
sin berättelse till fredskongressen — hvilka kommit så längt
med sitt projekt att tle tillade: "om detta försök misslyckas, bör
orsaken tillskrifvas de stora europeiska makternas intervention*.
Den 4 Oktober stormade tyskarne Friedrichstadt, blefvo
tillbakaslagna och upphäfde belägringen. Den 17 Oktober gjorde
Preussen nytt försök att få fred, bevekt af Rysslands och
Frankrikes förklaringar att, om Preussen icke öfVergåfve sin
nuvarande politik, skulle de lita sina arméer inrycka i Schlesien
och Rhenprovinsen^.
Sehflegvig-Holsteinarne sökte vid denna tid att göra
proselyter, äfven i Sverige. Dannevifke sade att ståthållarskapet
genom broehurer och tidningsartiklar underhölle en intim
förbindelse med Morgenbladet i Norge och Aftonbladet i
Stockholm ; en professor Thaulow i Kiel, af norsk härkomst, bekant
som hegelian och pedagog, hvilken länge uppehållit sig i
Christiania, uppgafs der författat artiklar för Beselers räkning till
de båda nämnda tidningarne. I tyska blad fick man sedan se
åberopadt såsom bevis på de i Sverige alltmer tilltagande
Mina Samtida. IY. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
