Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
den länge bibehöll sin lysande förmåga, expedierades till
Persien och Hindostans provinser samt underhöll vidskepelsen om
eldens tillbedjan. Gasen fanns äfven i källan Bakru, nära
Kaspiska hafvet; och i stenkolsrika länder, der kolvätegasen
lyckats genomtränga det tjocka jordlagret, som vanligen
åtskiljer stenkolslagren ifrån jordytan, antändes den
understundom, vid vissa atmosferiska inflytelser. I början af vårt
århundrade, när en qvinna ville hemta vatten nr den "kokande
källan44 bredvid ett af träsken i Staffordshire, kom hon för
nära med sitt medförda ljus, och plötsligt stod källans hela
yta i brand. Alla fysici och kemister grubblade deröfver.
Dr Stephen Hälles, som 1726 experimenterade, företog sig ock
att destillera stenkol för att erhålla gas, men fullföljde icke
sin upptäckt. Philip Lebon, fransk ingenieur, fick 1785 första
infallet att med denna gas söka upplysa våra boningar. I
September 1800 tog han patent pä sin upptnning, upplyste med
gas slutligen boningshusen och trädgården vid Leignelay och
gatan Dominique, men dog i armod, såsom nästan alla stora
uppfinnare. Engelsmännen togo saken om hand och 1810
räknas vara det år, då gaslysningen böljade få sin hela
egentliga utveckling i London, 1818 i Frankrike, 1835 i S:t
Petersburg/ men i Sverige icke förrän 1847. År 1849 var
Götheborg ännu den enda svenska stad, som börjat allmänt belysas
med gas; men vissa misslyckanden hade der injagat panisk
förskräckelse. På de ställen i Stockholm, der man det året
försökt gasbelysning, klagades att man icke på långt när
uppnått de resultater, som man vunnit i Englands och Frankrikes
till och med aldraimnsta städer. Emellertid diskuterades just
då franske ingenieuren Danrés förslag om införandet af sådan
belysning i Nicolai, Clara och Jacobs församlingar, och "herrar
etthundrade män, som föra styrelsen öfver Stockholms stads
brandförsäkringskontor44, beslöto den 5 Maj 1849 att bidraga
med halfva brandvaktsafgiften, såvida fastighetsegare och
hyres-män åtogo sig en viss afgift; med sockensttoimobesluten i
denna fråga drog så långt ut, att stadens sockenstämmonämnd
icke förrän 1850 den 18 December knnde utse styrelse för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
