Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
drifkraften hos menskligheten, menniskobenens, och började
med tillhjelp af denna den 12 Februari 1850 en ny
postförbättring i hufvudstaden, kallad: "Stockholms snällpaket", en
"transportinrättning", som gjorde sina tourer alla
söcknedags-förmiddagar till emottagande och transporterande af bref emot
en afgift af 2 ända till 12 "sk. bco", alltefter vägens längd
och paketets tyngd eller storlek. Han gaf sig dervid tillkänna
med ståtliga stötar i posthorn: "Ön revient toujours!"
Året 1851 tog i flera riktningar en högre "flygt": det
laborerade med luftseglings- och flyg-machiner, perpetuum
mobile, räknemachin, och slutligen med ett alldeles nytt
bahels-torn, af samma andemening som det första: att hindra
men-niskoslagtet söndra och skingra sig, med andra ord att på
nationaliteternas ruiner grunda kosmopolitism. Detta nya tidens
babelstorn kallades "verldsexposition", och man byggde ett
"kristallpalats", hvars spetsar "skulle räcka allt upp i
himmelen". Detta var och blef den moderna civilisationens högsta
pinne, och denne visade sig bestå uti ingenting annat än
sjelfva materiens matnyttiga triumf. Till denna triumf
passade fullkomligt det nya filosofiska system, som definierar
menniskoförnuftet vara "förmågan att på det fullkomligaste
tillfredsställa sina begär". Från dessa nutidens ljusaste höjder,
från detta klimakteriska år, det mellersta i nittonde seklet,
sjönk menskligheten nästan omedelbart ned i de dödsens dalar,
der man hela dygnet vältrar sig i sina likars blod: Italien,
Ostindien, Nordamerika, Krim, Schlesvig-Holstein, Österrike,
Spanien, Frankrike, 1854—1871.
Uti luftseglings-konsten undervisades i Stockholm 1851
af. Tardini, och den förste svensk, som följde honom uppåt
skyarne, var den mångfrestande unge grefven Ambjörn Sparre,
son af författaren till "Den siste friseglaren". Här afiupo
Tardinis alla luftresor lyckligt, till och med den, som han
gjorde från Humlegården på ryggen, af en rehn i st. £ i en
gondol; men i Köpenhamnstrakten omkom han snart derefter
jemmerligen. Ännu 1870, då denna konst mycket
praktiserades under belägringen af Paris, hade man icke bättre hunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
