Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
i anledning af grekiska politiken; Frankrike begärde
förklaringar af England och, då svaret ej tillfredsställde,
återkallade franske ambassadören från London (Drouyn de PHuys), och
den engelske (lörd Normanby) troddes färdig att lemna Paris;
saken blef dock ganska fort utjemnad, så att freden kunde
upprätthållas. Den 16 Juli antog församlingen, med 392 röster
emot 265, till och med den nya tryckfrihetslagen, så oerhördt
sträng för den tidens vanor: hvaije artikel måste vara af sin
författare undertecknad, hvarje feuilleton belagd med särskild
stämpelafgift o. s. v. Tidningarne rasade, men
kursnoterin-garne på börsen stego för hvarje dag. I Wiesbaden börjades
den 11 Augusti en legitimistkongress, i grefvens af Chambord
egen närvaro, och till hvilken äfven inställde sig Österrikes
gesandt ifrån Frankfurt. I närvaro af 28 legitimistiska
folkrepresentanter från Paris (andra notabler oberäknade) fattades
omsider formligt beslut: 1) partiet skall genast upphöra med
det s. k. föreningssystemet, intaga sin egen ställning och
politik, samt i allting uteslutande hafva legitimitetsprincipen till
sitt rättesnöre, 2) energiskt motsätta sig all förlängning af
presidentskapet, emedan i annat fall grefvens af Paris
myndigblifvande hunne blifva grefven af Chambord hinderligt, 3)
Ber-ryer utnämnes till partiets erkända chef, den alla trogna
legitimister hafva att hörsamma, 4) ingen förening mellan
Bourbonska linierna har kommit till stånd, men i fall Orleans-chefen
gör ett steg dertill, är grefven af Chambord benägen att göra
tio. Den sistnämnde motsatte sig ihärdigt all appel till folket,
och Larochejaquelin, som påyrkat en sådan, blef slutligen
rent t afvisad och afreste. Presidenten Napoleon, å sin sida,
företog samtidigt en rundresa i de franska landsorterna,
öfverallt hyllad och festligt emottagen. Särdeles fästade man sig
vid hans tal till mairen i Lyon, i hvilket han på det mest
bestämda sätt bestred all den minsta tanke på ett statsstreck,
usurpation eller öfverrumpling. Patrie kallade detta ett
politiskt factum. När han, från sin första resa, återkom till Paris,
emottogs han af en ofantlig folkmassa; den ropade täflingsvis
"lefve presidenten" och "lefve republiken44, och bland dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
