Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
ängstade landet har rättighet att få veta, hvilka Ludvig
Napoleons planer äro, i händelse att royalisterna af begge
linierna, förenade eller skiljda, ernade försöka att förhindra
förlängandet af presidentens funktioner. Dessa planer, som vi tro
oss känna, äro i få ord: Ludvig Napoleon förkastar utan
förbehåll hvarje dynastisk tanke; han vill ieke andra
prærogati-ver än dem, han i detta ögonblick besitter . . . Han vill
afsluta revolutionenias tidsålder . . . Skulle nationalförsamlingen
förgäta, att Frankrike vill framför allt annat hafva lugn, och
afböja en åtgärd, som det allmännas väl befallande fordrar, så
skall Ludvig Napoleon icke tveka att vädja till hela folket, af
hvilket han emottagit sitt uppdrag. Folket skall då besluta,
om Republikens president skall taga till sitt valspråk:
Abdi-cation eller Qvarblifvandeu. Äfven orleanisterna emotsågo ett
manifest, från sina prinsars sida, och exhertigen af
Normandie, baron Richemont (Mina Samtida II. 153), uppträdde i
Elsass, der många satte tro till honom, såsom Ludvig den
sextondes ur Tempeltornet räddade son. Journal des Débats
försäkrade att prinsarne af huset Orleans erkände folkets
suveränitet och ansåge numera all "fusion" med legitimisterna
omöjlig, sedan grefven af Chambord låtit i Wiesbadener-manifestet
förneka denna suveränitet. De röda voro icke heller
overksamma. Folkrepresentanten Laurent (från 1’Ardëche)
undertecknade en artikel i "Republique", med öfverskrift: "De
franska Moncks", hvari han sade att en monarkisk
sammansvärjning vore å bane, och utpekade Changarnier såsom den
general, hvilken hade god lust att i Frankrike spela Moncks role.
Sluteligen talade Patrie om en öfver hela Europa utbredd
kommunistsammansvärjning, som hade till syfte -alla
kommunist-fienders utrotande" och till lösen -utan nåd och
barmhertighet". Den 30 Oktober höll församlingens -permanenskoraité"
förhör med inrikesministern öfver sannfärdigheten af en
imperialistisk statskuppsplan, och Lamoricière ansatte honom
dervid strängt. Man hade talat om planer af "Dix
Décembre"-sällskapet att spränga nationalförsamlingen, om våld emot
personer, om ett annat bonapartistsamfund fc*Den femtonde Augu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
