Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tm
en landsträcka, som skulle utvidga våra besittningar ... Jag
skulle gifva mitt lif, om jag kunde komma er och konungen
er son till medvetande af den sorgliga sanning, hvaraf jag år
genomträngd; och hvad som bedröfvar mig mest år att alla
utvägar, han kan taga, äro vådliga för feoüom oeh fulla af
klipper. Han kam icke frivilligt afstå från en styrelseplan,
hvilken han sjelf uppgjort, oeh om han väljer det förtviflade
partiet att försvara den, skall han erhålla så många motståndare,
att han utan blodspillan och således utan att en gång skörda
den totamaäfa, som derigenom kunde förvärfvar nödgas
underkasta sig de vilkor^ man behagar föreskrifva honom. Jag
skutte vilja bevisa detta på taflan och jag svär vid heder oeh
ära, att jag ej säger det för att öfverdrifva saken... I arméen,
i aüa stånd skall han se söndringen herrska, så snart
fiendtliga härar satt sin fot inom hans länder. . Den 28 Januari
1778 skref konung Fredrik sjelf till Gustaf en profetia om
käns dödssätt: . . Jag förklarar inför £. M:t och hela dess
rike att jag aldrig trott mig vara profet, eller siare, eller
guda-ingifrøn; jag företår att sluta tiU det kommande endast af vissa
data (facta?), söm vü kunna ibland bedraga genom
händelsernas vexlingar, men som dock ofta svara ^emot de förutsägelser,
man på dem grundat. Jag skulle kunna begagna mig af den
siarens .svar, som hade förutspått de olyekor, hvilka hotade
Cæsar, den store mannen, på dagen Idus Martii. Cæsar sade,
då ban mdtte siaren: "Nåväl, Idus Martii är nu inne", men
siaren svarade: ’han ör ännu ickeförbi*. E.Mdvetreséen*...
Den 7 Februari 1778 var det prins Henrik, som fick skrifva
till Gustaf med sällsynt råhet de beqväma politiska
grundsatser, som den(f) tidens statskonstnästan allmänt adopterat: "Den
fråga, E. Mst gör mig, är en fråga om regenters rättigheter.
SL Mst frågar på följande sätt: Säg mig, hvad jag begått för
att draga öfver mig den storm, hvilken, såsom ni låter påskina,
ofelbart hotar mig?. . . Ingen förändring sker i en stat, som
ej intresserar alla de öfriga; somliga tro sig hafva fördel, andra
deremot skada af densamma. På detta förhållande grundas
derefter alla dessa politiska samfunds mått och steg, vare sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
