Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
exemplet vann snart efterföljd äfven på andra ställen. På
hösten (15 Okt.) försökte en författare, som skref sig C. G.
Uggla, att deducera "revolutioners rättmätighet44: "Erfarenheten
intygar", sade han, "att alla de stora och vigtiga förbättringar,
som bidragit att föra menskligheten framåt, icke i godo
kunnat ernås; och förnuft, samhälle, fosterlandskärlek säga, att
hellre än samhället må duka under, hellre må lagens bokstaf
uppoffras" . . . "Då man har att välja mellan fosterlandets
välfärd och det s. k. lugnet och ordningen, så bör en man af
heder icke ett ögonblick tveka". Man svarade honom med
Journal des Débats ord, just i de samma dagarne (den 6 Okt.)
"Vi känna de der herrarne; vi veta att ingenting generar dem
mindre, än vördnaden för lagarne, förnuftet och logiken. Vi
veta att detta partis enda lag, enda skäl, enda logik är att
vädja till insurrektionen och det råa våldet. Men det är icke
något skäl för ordningens vänner att afväpna sig inför anarkien
eller vika för hotelser af män, som påstå att, om lagen ej
borttages, skola de bana sig väg genom gevärsskott."
Den 21 Januari 1851, årsdagen af Ludvig XVI:s
halshuggning, framlemnade Stockholms arbetareförening till
riksdagsmannen Thore Petré en vänskapsadress (se kapitlet om
"Thore Petré"); och på aftonen utdelades vid föreningens
sammankomst tryckta exemplar af adress, till Rikets Ständer om
husagans afskaffande, för att derå erhålla underskrifter, hvarvid
frågans betydelse skildrades och de närvarande uppmanades att
sprida och väcka intresse för adressen både ibland tjenande
klassen och samhällets öfriga medlemmar; vidare upplästes ur
Eugène Sue’s "Folkets mysterier" en teckning af lifvet i
Judeen, då Jesus der uppträdde, o. s. v.; den 2 Februari talades
om nödvändigheten af qvinnans myndighet, om franska
revolutionen 1789, förelästes ur Eugène Sue om slafvarnes
behandling i romerska riket, och beslöts firandet af franska
Februarirevolutionens årsdag, den 24; den 9 beskrefvos Cobdens,
Lamartines, öirardins, V. Hugos och Elihu Burritts
bemödanden att framkalla en evig fred, framställdes en karakteristik
af Voltaire, hvilken kallades en förkättrad, af sin samtid hatad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
