Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
här med 49 emot 89. Borgareståndet återremitterade, i
enlighet och syftning med Wærns önskan om ännu större
förmåner. Tjuguåtta talare uppträdde, de allraflesta i Wærns
anda. Adeln afslog med 78 mot 50 detta betänkandet,
hvarigenom frågan för denna riksdag förföll.
Hr Schwan utmärkte sig vid denna riksdag företrädesvis
genom ett anförande den 12 Mars rörande Bikets Ständers
Bank, den han ville hafva kallad riksbanken, och hoppades att
den tid skulle snart komma, då ständerna genom förändring
af "Sjuttiotvåan" (72 § K.-F.) skulle inrymma åt
konungamakten det inflytande på bankens angelägenheter, som vederbör.
Hr Gezelius hade i slutet af Mars föreslagit att tiden för
nästa riksdags början skulle bestämmas till den 16 Oktober
1854 (i stället för, enligt hittills varande praxis: 3 år från den
föregåendes början, alltså den 15 November 1853), emedan
denna förstnämnda tid mest öfverensstämde med folkets
önskningar och icke stred emot grundlagens uttryck:
"sammankomma hvart tredje år". Flera gillade syftet, men ansågo de
3 åren böra räknas från den dag, då föregående riksdag enligt
grundlagen borde vara slutad. Men med 37 emot 12 vägrade
ståndet att låta motionen remitteras.
Déchargebetärikandet rörande konungens rådgifvare
förekom i Maj. Bondeståndet beslöt redan den 7 Maj att anhålla
om entledigande af chefen för Landtförsvaret, von
Hohenhausen. Borgareståndet beslöt med 31 emot 12 att hos K M:t
begära, enligt § 107 R.-F., att samtliga ministrarne, utom
sjöministern, måtte afskedas. Petré hade ett långt skriftligt
anförande, som påstod att regeringens karakter nu vore alldeles
densamma som under Carl Johans tid; klandrade deltagandet
i den danska fejden, det rådande befordringssystemet,
ljumheten för det nya lagverket och sidoinflytandet. Ekholm instämde
med honom och fann att det konstitutionela systemet i Sverige
befunne sig i sin barndom. Halling klandrade Utskottet och
försvarade regeringen. Likaså Lagergren och Gezelius. Wærn
fann utskottets anmärkningar för obetydliga att föranleda
begäran om ministrarnes entledigande, men ville på andra grun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
