Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Cassel och svärfar till arfstorhertigen af Mecklenburg Strelitz)
den 8 Juli, väckte mycket mindre uppståndelse.
Sju dagar efter Kobert Peel afled på andra sidan oceanen
Förenta staternas regerande president, generalen Zacharias
Taylor, efter endast två dagars sjukdom, af cholera.
Den 26 Augusti, klockan half nio på morgonen, slutade
fransmännens f. d. konung Ludvig Filip sin skiftesrika lefnad
på engelska slottet Claremont. Han var född den 6 Oktober
1773, son af den hertig af Orleans, som under franska
revolutionen först antog namnet Philippe-Egalité och sedan
halshöggs den 6 Nov. 1793. Om någon varit lyckans kastboll, så
var det väl Ludvig Filip: den första franska revolutionen
gjorde honom faderlös, landsflyktig och utfattig, den andra
kastade upp honom på Frankrikes thron, den tredje vräkte ner
honom derifrån.
Såsom "hertig af Chartres" var han i sin första ungdom
icke fri från revolutionära åsigter, hvilka uppmuntrades genom
hans förbindelse med jacobinerklubben. Redan 1791 öfvertog
han befälet öfver det regemente, hvars chef han var, och
frälste i denna egenskap från pöbelns raseri tvenne prester,
som vägrat aflägga den af konstitutionen föreskrifna eden;
frälste genom sitt personliga mod en väginspektoi från att
drunkna och fick derför af staden Yendöme en
medborgarekrona. Då kriget mot Österrike förklarades, gjorde han 1792
sitt första fälttåg, stridande vid Yalmy och under Dumouriez
vid Jemappes. Förvisningsdekretet mot den "Bourbon-Capetska
slägten" (hvilket dock snart återkallades) förmådde honom
bedja sin far öfvergifva Frankrike för att slippa sitta till doms
öfver Ludvig XVI; men hans råd följdes icke. Kort efter
Ludvigs guillotinering instämdes både Ludvig Filip och hans
general Dumouriez inför allmänna välfärdsutskottet, men de
flydde hellre till gränsen 4 April 1793 och lyckades, ehuru
ifrigt förföljda, undkomma till belgiska Nederländerna. Han
vägrade der att gripa till vapen emot Frankrike och reste som
privatman till Aachen och Coblenz åt Schweiz, med stor fara
och liten kassa. Samtidigt flydde hans syster "Mademoiselle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
