Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
säkerhet, med makt att utöfva hennes i art. 32 fastställda
rättighet att bestämma militärstyrkans myckenhet, tillsätta dess
chef, reqvirera den väpnade styrkan, befalla samtliga
vederbörande, hvilka alla måste genast lyda, vare sig militära eller
civila; samt att kunna öfverlåta denna sin makt åt
quæsto-rerna eller en af dem. Detta var detsamma, som att taga
hela arméen ifrån regentens befogenhet. — Samtidigt
rådplä-gade statsrådet öfver ansvarighetslagen, och bland de tilltag,
som skola gifva skäl till anklagelse emot en republikens
president, nämndes ock hvarje hans försök att blifva återvald och
hvaije hans försök att sjelf taga befäl öfver den väpnade
styrkan. — Å andra sidan, då i samma dagarne general
Magnan presenterade för Bonaparte officerscorpserna för
åtskilliga till Paris nyss inkomna garnizonsregementen, höll B. ett
tal, hvari han sade sig räkna på dem, bland annat "derföre
att, om farans stund kommer, skall jag icke bete mig så som
förutgångna regeringar, eller säga till er: gån förut, jag
följer er! utan jag skall säga: jag går främst, följen mig!"
Ånyo ådrog sig det olyckliga Frankrike en lika liflig och
allmän uppmärksamhet, som 1847. Förhänget hade gått upp
för hvad man kallade "sista akten af det stora politiska
dramat", för den gången, i det att församling och regent skulle
laglikmätigt nästföljande vår bortsopas. Sex korta månader
voro nu allt, hvad som återstod emellan det dåvarande
ögonblickets osäkerhet och hårda spänning, samt statsmakternas
olycksdigra ombyte. Hvad som lät göra sig, antingen för att
förlänga den republikanska författningen sådan hon var, eller
gifva henne en mera stabel och tillfredsställande form, måste
inom denna tidrymd verkställas; utanföre den gränsen fanns
intet, utom ett formlöst chaos af ärelystnader, som voro
ovärdige att regera, eller en storm af revolutionära passioner, som
hotade samhällets eget bestånd. Icke underligt således, att
närmandet af en sådan kris förfårade mången stark karakter
och förvirrade mången profetisk blick. Men krisen
påskyndades mycket hastigare, än man nu i medlet af November
förutsåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
