Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
den å dem belöpande transitafgiften. Danmark gick denna
pretention lika artigt som fint till mötes, med den lilla
anmärkningen att, för att kunna kontrollera antal och beskaffenhet af
dylika retourbref, borde brefven icke skickas "slutna" (se
ofvan) utan -styckevis;" — Sverige nappade på kroken, och
dermed var dess rättighet till "sluten" postföring genom
Danmark tilländagjord, med en tillökning för oss i årlig
transitutgift, motsvarande minst omkring 25,000 rdr årligen.
Postföring hade, säsom nyss nämndes, under tidernas längd
mot förmodan blifvit en källa till pengar, om också icke ännu
en källa till makt och politiskt inflytande (hvilket den längre
fram också blef), då f. d. stormakten Sverige, som genom
Wienertraktaten 1815 afstod sitt sista landområde i Tyskland
(Pommern) genom samma traktat tillförbands att fortfarande
deltaga i vidmakthållandet af dittillsvarande postlinien emellan
Skåne och Pommern "de la mëme manière* (med en liten
postjakt ett par gånger i veckan). Men härom
underhandlades vidare i tre års tid, ty Sverige, som då begrep vigten
af eget postkontor utrikes, äskade att behålla sitt Stralsundska,
samt hotade att eljest vända sin postlinie åt Lubeck% Detta
åter ville Preussen för ingen del — rivalitet och concurrens
i sådana frågor hade nu redan ett retande object — och den
25 Mars 1818 uppgjordes omsider ett kontrakt, deri Sverige
afstod från all paketbåtsändning till Lübeck och Bostock
(Mecklenburg). Denna sin idée, att sända sin post öfver
Lübeck, upptog Sverige med allvar 1839, sedan man alltifrån
1821 fått ångbåtar i stället för segeljakter till postföringen;
men genom ett nytt "statsfördrag den 14 Sept. 1840" och
nya skrämskott med Wienertraktaten, lyckades Preussen
återigen förebygga denna concurrence.
År 1848 i Maj fick emellertid Svenske
generalpostdirektören frih. Hugo Hamilton, enligt hvad han säger i sin
sjelf-biografi (Svenskt Biogr. Lex. Ny följd. Femte B. sid. 58)
"uppdrag att uppgöra med den fria riksstaden Lübeck, som
nekat att låta svenska postfartygen inlöpa i dess hamn under
danska kriget." Hvad han der uträttade, säger han icke, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
