Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
nämnde att generalpostdirektören frih. Hamilton för närvarande
befinner sig i Paris, böra vi, för att ej den slutsats må dragas,
att friherren enligt något. Kongl. Maj:ts uppdrag dit afrest,
upplysa att detta icke är förhållandet." Förgäfves sökte H.,
efter hemkomsten företräde hos konungen, för att bedja om
tillgift. Samma dag konungen, med sin familj och
bröllopsparet, från Stockholm anträdt resan åt medlersta Sverige och
Norge, bekom H. det insända konventionsförslaget tillbaka
jemte en skrifvelse, som tillkännagaf Kongl. Maj:ts höga
missnöje. Nu anhöll H. om afsked, hvilket så skyndsamt
beviljades, att fördenskull en kurir blef till hufvudstaden
af-skickad från Tullgarn — längre hade de resande då ännu ej
hunnit. Hamilton hade i sin barndom och ungdom bott på
Stockholms Slott hos sin fader, som då var
öfverstekaramar-herre hos Carl XIII, och der på det närmaste blifvit bekant
med arfprinsen, sedermera kronprinsen Oscar, hos hvilken han
1825 utnämnts till kammarherre. Det var således sin
barndomsvän, konung Oscar på detta sätt straffade.
Ar 1850 stiftades den Tysk-österrikiska "Postföreningen*,
hvilken bland annat berättigade hvarje tysk gränsestat, till
hvilken utländsk post först inkomme i förbundet, att derom
underhandla för heltysk räkning, efter eget specialbehag. Så
snart denna stiftelse skett, skref den suveräna förbundsstaten
Lübeck till Sverige och erbjöd sig åt våra postinteressen; men
Sverige gaf icke ens ett svar — såsom man tio år derefter
i Lübeck försäkrade förf. af detta arbete. I Sverige ansåg
man nemligen Lübeck vara för litet att underhandla med, utan
att besinna att just denna litenhet betryggade oss emot en
préponderance å Lübecks sida vid underhandlandet. Denna
statskloka uppfattning, denna högfärd emot den lilla staten
Lübeck, så illa vittnande om storhet och skärpa i
statsmanna-vuer, fick sitt tillbörliga straff, ty den blef för Sverige af
ganska menliga följder: belägen midt emellan danska och
preussiska postlinierna var en linie öfver Lübëck för Sverige den
tryggaste, emedan hon bäst kunde hålla de andra vid margi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
