Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
sidenten frikallade honom från att med Cavaignac och de
öfriga högsta fångarne föras till — Ham, utan han blef i
stället snart utsläppt och tills vidare återförd hem till sitt.
Enligt ett nytt beslut skulle han föras öfver Khen till bryggan
vid Kehl (Strasburg). Veindenbach, en officier de paix, gick
att taga honom i hans egen bostad den 8 December kl. 6 på
aftonen. Mr Miguet och en annan af hans vänner
beledsagade honom till Strassburgerjernvägens bangård i Paris, och
hr Grangier de la Marinière följde honom ända till Kehl. I
samma stund, som han måste begifva sig på väg och under
de första ögonblicken af resan, fällde han ymniga tårar.
Anländ till Kehl lemnade Grangier Veindenbach en protest och
ett bref, hvari han tackade för den uppmärksamhet, denne visat
Thiers. Den sistnämnde reste till Frankfurt och Dresden.
Några veckor derefter, den 11 Januari 1852, skrefs från Paris
till "Globe" att Thiers skickat ett bref till franske
inrikesministern, med anhållan att få återvända till Frankrike, under
löfte att alldeles afhålla sig från politiken, och ministern
begärde af Napoleon få veta, hvad han borde svara. "Gif mig
fjerde delen af 1’Historie de la Bévolutàon par Thiers", sade
Napoleon, slog upp boken, visade på en strof, som Louis
särskildt markerat och i hvilken Thiers klandrade kejsaren
(Napoleon I) för det han icke, i lugnets intresse, fördrifvit ur
Frankrike vissa bland sina politiska motståndare. "Skrif af denna
strof — tillade nu Louis — och skicka den till hr Thiers
såsom svar på hans bref.® Genom ett amnestidekret af den 8
Augusti fick likväl Thiers tillstånd att återvända till
Frankrike, på samma gång som Creton, Duvergier de Hauranne,
Chambolle, de Rémusat, de Lasteyrie och några andra.
Redan i medlet af Dec. (1851) hade de Morny, på
presidentens befallning, i bref skickat Cavaignacs blifvande
svärmo-der, fru Odier, en ordre om generalens försättande i frihet, i
anseende till hans många förtjenster om ordningens och
samhällets sak och emedan presidenten ogerna skulle se m:lle
Odiers bröllop med generalen fördystradt af fängelsets murar.
Hon skickade begge papperen till Cavaignac på Ham, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
