Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
motiv), som fiinnits i Sverige; den var förfärdigad å
Munktells mekaniska verkstad, för Norbergs—Åmännings-banan, hade
en spårvidd af endast 3 sv. fot och var till konstruktionen olikt
främmande länders. Munktell hade för ändamålet anlagt en
jernvägsbit, på hvilken detta lokomotiv — som fick namnet
"Förstlingen — i flera timmar gick fram och tillbaka, i
närvaro af chefen för Mariebergs högre militärläroverk friherre
Wrede, för väg- och vattenbyggnadscorpsen öfversten von
Sydow, öfverstelöjtnanten vid samma corps Modig m. fl., och
försöket lyckades fullkomligt. På hösten samma år inträffade
den första jernvägsolyckan i vårt land, nemligen vid en åkning
på under arbete varande Yngs-Dagslöse-jernvägen, och
bestående deruti att de främre hjulen gingo ur spåren eller rättare
gingo längre fram än spåren räckte, till följd deraf att vid
passagerarnes uppstigning i waggonen en sten af vagnens
belastning kommit att fastna uti "stoppinrättningen". Uti en
skrifvelse till civildepartementet i början af November
åberopade A. E. von Rosen en för honom den 27 Nov. 1845
utfärdad resolution, med "tillstånd till jernvägars anläggande uti
åtskilliga riktningar inom fäderneslandet", men detta gaf
anledning till en utredning från regeringens sida som visade att,
långt ifrån att numera i kraft deraf innehafva något slags
privilegium eller företrädesrätt till dylika företag, hade grefven,
som försutit den bestämda tiden "slutet af 1847", och fått
förlängning "till 1849 års slut", samt på begäran fått denna
förlängning förlängd först "till 1850 års slut" och sedan till
1851 års slut, försutit äfven dessa terminer, så att
concessio-nen redan fiån nyårsdagen 1852 till all kraft och verkan
förfallit.
Det var äfven detta året, decimcdsysteimts införande i
Sverige på allvar ifrågakom. Förste bibliotheksamanuensen och
vice pastorn vid domkyrkan i Lund Joh. Menander försvarade
för erhållande af filosofiska graden, med filosofiska fakultetens
tillåtelse, offentligen en akademisk dissertation med rubriken:
"Om införandet i Sverige af ett nytt system för mynt, mått,
mål och vigt". Kongl. Maj:t aflät vid riksdagen till ständerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
