Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
209
det blifvit utgifvet af Carl XII:s förbundne Johan Mazeppa,
hetman från Lilla Ryssland. — En ryss, som efter otaliga
mödor lyckades bestiga högsta spetsen af Himalaya, fann der
i en bergspringa visitkort af en engelsman, som några år
förut likaledes varit der. Han reste dermed till London och
gjorde engelsmannen visit, för att helt artigt återlemna kortet,
men denne blef ursinnig, för det han tagit det bort, började
boxas och kastade ryssen utföre trappan.
Uti staden Wologda visades i kommersrådet
Wituschesni-koffs hus Alexanders bord, ett litet masurbord, som den 17
Okt 1824, aftonen före kejsarens afresa derifrån, stått vid
hans säng, men icke jemnt på sina fötter; kejsaren hade då
begärt en handsåg och egenhändigt afsågat tvenne af fötterna,
så att bordet blef bra. Efterlemnande sågen, hade han tillagt
att han sålunda velat qvarlemna ett minne af sin vistelse i
Wologda. Egaren lät omgifva bordskifvan med en
silfver-krans, hvarpå år och datum i svart emalj stå utsatta, och med
förgyllda silfverbeslag förse de afsågade fötterna. Ofvanpå
bordet låg sågen. — Ungerns konungakrona, den heliga Stephans
mantel och öfriga kröningsinsignier, dem man fruktat att Kossuth
tagit med sig på flykten, funnos nu nedgräfda vid Orsova,
både krona, svärd och spira oskadda. Då man vet, hvilket värde
folktron i Ungern fåstar vid dessa insignier, förstår man den
glädje, som detta fynd framkallade. Men ingen hade väl trott
att man vid samma tid, under den orientaliska frågans
brännande behandling och ryska förberedelserna till det s. k.
Krimkriget, skulle till och med finna en legitim thronpretendent
täl f. d. österländska kejsardömet Och dock påstods i Juli,
uti "Odesser-Boten", att uti London då vistades en prins af
detta namn, pretendent till den konstantinopolitanska thronen
och i rät linie härstammande från de orientaliska kejsare,
som intill 1562 herrskade i Trapezunt. Hans far, Dmitry
Komnenos, kom i Ludvig XVI:s tid till Frankrike och tjenade
i prinsens af Condé armé; sedan fick han af Napoleon och
Bourbonerne en pension å 4,000 francs och dog 1821 vid 71
Mina Samtida. VI. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
