Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
afsågo bränneriernas bibehållande. D:r Sandberg hade i
Presteståndet väckt motion om förbud mot bränvinsbränning under
April månad; i Borgareståndet gjorde hr Almgren den till sin
egen och Gustafson talade för bifall, i anseende till
arbetsklassens bekymmersamma ställning och flera instämde, ja Henschen
ansåg rättigheten att bränna icke vara någon laglig rättighet.
Men Öhrström, Kock, Schwan och Wallenberg bekämpade
motionen, emedan bränvinsförbud vore ett orättvist ingrepp i
eganderätten mot dem, som beredt sig att bränna, och påstodo att
den der bristen på spanmål och foder vore ej så farlig.
Att redogöra för alla riksdagsdebatterna i ämnet, skulle
blifva för vidlyftigt: slutet på agitationen blef att vid denna
riksdag husbehofsbränningen afskaffades och en hög beskattning
å bränvinsfabrikationen infördes. Konungen upphöjde
Hagelstam till kommendör af Wasa-orden, och han upplefde de
välgörande följderna af sitt arbete ända tills den 28 April 1870,
då han, frisk och rörlig in i de sista veckorna, slutligen afled,
uti sitt 87:de år. I sydliga Sverige yppades under sista
halfåret 1855 missnöjet med reformen i så våldsamma uppträden
att militärstyrka måste användas till deras dämpande; och med
anledning af dessa oroligheter vidtalade Svenska
Nykterhetssällskapet sin hedersledamot, den genialiske och nitiske
nykterhetspredikanten, sedermera domprosten i Göteborg, d:r
Wieselgren, att med muntliga framställningar hemsöka de oroliga
trakterna, och han lyckades till den grad vältaligt rycka
åhörarne med sig, att de på intet enda ställe bejakade hans fråga,
om de önskade en återgång till den gamla
bränvinslagstiftningen. Ännu 1870 års s. k. folkmöten voro af samma mening,
och vid ett och annat uttalades till och med önskningar om
bränvinets fullkomliga afskaffande. De af Svenska
Nykterhetssällskapet åren 1860, 1864 och 1867 föranledda noggranna
uppgifter om ställningen öfverensstämde deri, att en högst
aktningsvärd och lycklig förändring i nykterhet och sedlighet
inträffat. Men man begick vid den nya lagstiftningen det fel att
tillerkänna städerna sjelfva största delen af försäljningsafgiften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
