- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Sjette delen. Sorgen i kung Oscars borg före Krimkriget, 1851-1853 /
290

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290

ett treårigt krig och Rysslands förödmjukelse. Folktron i
Tyskland, som före hvarje krigs utbrott säger sig hafva
"uppenbarelser af ßodensteinaren* — en klapp-ande alltså af
det dystraste slag — försäkrade att redan i böqan af Februari
hade bonden från Oberkainsbach, genom hvilkens gård och
ladugårdar den rasande spökhären tager sin väg, sett först en
ensam ryttare, liksom qvartermästare, brusa fram genom luften
(den trogne Echard) och dagen derpå hela den vilda hären
(spöket af grefve Hohenstein från borgen Bodenstein i
Ober-walde, med alla sina män och sist bland de ridande Döden,
sittande på en mager häst med sitt timglas och sin lia)
kommit efter med förfärligt larm. Krig skulle nu ovilkorligt
uppstå; hvad for ett, visste man ännu icke: men man begrep det
snart, då i Mars, ehuru Porten af artighet mot Ryssland
afskedat sin utrikesminister, Mentschikoff i Constantinopel
förklarade sig ändå ej belåten, utan framlade ett befallande
ultimatum, och Porten i sin ordning förkastade detta, begärande
vestmakternas hjelp. Europa måste ånyo ut ur askan i eld.
Äfven vårt land blef häri inblandadt på ett sätt, hvars
"Neutralitet" och "Novembertraktat" kunna sträcka sina
verkningar ända in i närvarande tid, och som erinrar befallande om
Tegnérs strofer:

"Vid Urdas hvita vatten
står tyst den höga Skuld.
En runa, mörk som natten,
hon skär i sköldens guld.
Gudiuna! folkens Öden
du skrifver. På vår lott
skrif farorna, skrif döden,
men skrif ej träldom blott!

Slut pà sjette Delen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:18:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/6/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free