Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uti detta arbetes förevarande sjunde del förtäljes om
riksdagen 1853—54, om Sveriges så kallade neutralitet och
novembertraktat under krimkriget, om beskaffenheten af de faror,
som öfverhänga Sverige-Norge från den snöiga Varangerfjorden —
*Urdas hvita vatten*, såsom vi kallade den på sista raderna af
den i sistlidne December månad utgifna sjette delen; om Carl
Johans svenska ätt och tionde årsdagen af hans Sons
thronbestigning, om palatsrevolutionen i Aftonbladet vid Bergstedts
afgång derifrån m. m.
Vid omtalandet i fjerde delen (sid. 62) af f.
öfverhofmästar-innan, grefvinnan Lovisa Sophia v. Fersens död 1849, blef grefve
Axel Fredrik von Fersen oriktigt kallad hennes smanJ, i st. f.
svärfader. Hennes man var den sistnämndes yngre son Fabian.
Fäderneslandets välfärd består uti att skilja friheten från den
revolutionära andan och ordningen från absolutismen. Det är
hög tid att detta åtskiljande sker, och derföre får den icke dröja,
som vill arbeta med denna syftning. På motstånd och klander
måste han vid ett sådant arbete från början vara beredd. Men
hvad betyder väl, inför det skarpa allvaret af en inbrytande ny
^medeltid*, som grusar så många andra af vår nuvarande
civilisations korthus, dekorationer och sedvänjor, ett missnöje hos dem,
som tilläfventyrs finna ett citat ur sina egna bref tryckt inför
allmänheten ; eller hos koterier, som lefva af öfverenskommen
ömsesidig förgudning med alla andras förkättring; eller hos sådana, som
frukta att sjelfva blifva skildrade; eller hos sådana, som önska att
ingen tryckfrihet må finnas för andra meningar än deras egen!
För hundra år sedan, kort före Gustaf IH:s revolution af
1772, skref riksrådet Höpken uti sin lefvernesbeskrifning (för 1767):
’Antingen bör det tillskrifvas klimatets hårdhet eller tidernas
beskaffenhet, hvaruti jag här lefvat, att mig infallit den tanken att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
