Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
hvars antagande adeln skulle öfverlefva sig sjelf, och dà
borde man hellre föredraga döden. Grefve Posse bekämpade
förslaget och dess antagande; han protesterade emot
uppfattningen af sjelfskrifvenhetens uppoffring såsom ett offer
åt fäderneslandet: det vore icke ett offer ät fäderneslandet,
utan endast åt ’partierna mom ståndet. "Om I viljen göra»
ett offer, så gören det genom att nedlägga
sjelfskrifvenhe-ten i nationens sköte, derur I mottagit densamma; I
skolen i sanning ej förlora derpå. * Flach fann förslaget
chao-tiskt, principlöst och apostroferade författaren. Frih. Aug.
Stjernstedt antog förslaget: 44vill man genast ha hvad hvar
och en anser för aldra bäst, så kommer man aldrig ur
fläcken." Friherre C. Raab höll föredrag om ståndsidéen
och yrkade afslag. Han ansåg kyrka och skola vara
stridiga elementer. Bildt försvarade förslaget och vederlade
anmärkningar deremot. Hartmansdorff, som icke gillade
sjelfskrifvenheten, ville dock ej se den upphäfd, förrän han
vore öfvertygad att något bättre komme i stället, och det
vore nu ej fallet. Förslagets fel vore principlöshet och
halfhet: skollärare voro upptagna men inga andra
embetsmän, för valbarhet hos adeln fordrades hvarken att veta,
ega eller vara något, under det att vissa qvalificationer
fordrades inom de andra stånden.- Då val införas, kunna
sådana qvalificationer ej undvaras. Tredje felet vore att valen
måste ske distriktvis, hvarigenom riddarhuset kunde bli
demokratiskt och sambällsomstörtande. De upptagna nya 15
medlemmarne på riddarhuset skulle vilja "göra skäl för
maten" och spela samma röle der, som brukspatronerna
spelade i borgareståndet. Kostnaden för de valdas
underhåll skulle bli på hvarje hufvudman minst 30 rdr årligen,
och mången hufvudman egde ej ens så mycket. Frih. R.
Cederström polemiserade emot H., och förordade varmt
förslaget. Leyonancker afstyrkte, i ett långt skriftligt
anförande. Lagerfelt och Prytz tillstyrkte. Estenberg fann
bördsrättens upphäfvande strida emot Guds vilja och
försyn, och skola lemna spelrum åt godtycket och intrigen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
