Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
gången sammanträdde den 8 Maj (i Riddarsalen på slottet),
hade till ordförande presidenten Isberg och till ledamöter
presidenterna Skogman, Hartmansdorff, Munthe, Åkerman och
Ulfsparre, contreamiralen grefve Puke, justitieråden
Engel-hardt, Nordenstolpe, Backman och grefve Snoilsky,
kommendören Annerstedt, hofrättsrådet Hindbeck, bergsrådet
Berndes, statskommissarien Nyström, kammarrättsrådet Tauvon,
krigsrådet Forsberg, kammarråden Norberg och Bäckström,
samt antog till sekreterare assessoren A. Dreijer och till
protokollsförande fiskalen C. J. Rabe. De åtalade inställde
sig till svaromål första gången den 15 i samma månad,
jemte åklagaren, justitieombudsmannen. Den 21 Maj
förekom i Riksstånden Statsutskottsutlåtande om
skatteförenkling, och den 7 Juni diskuterades hos adeln länge och
lifligt N. Tersmedens motion att hela skatteregleringen bör
utgöra ett sammanhängande helt. Grefve Wrangel fann högst
besynnerligt, om Ständerna skulle kunna ogilla, hvad en
deras delegation beslutat, nemligen konstitutionsutskottet,
som ställt konungens rådgifvare till ansvar just derföre, att
de ej till verkställighet befordrat den del af K. M:ts
proposition, som vid förra riksdagen af ständerna bifölls;
genom bifall till motionen skulle således det förra
riksdags-heslutet dessutom upprifvas. Grefve Liljencrantz och frih.
Stjernstedt ansägo tvertom det vara nödigt att adeln
upp-rätthölle sitt beslut vid förra riksdagen, emedan just genom
att lyssna till detta hade rådgifvarne ådragit sig åtal.
Äfven presteståndet hade fattat ett sådant. Detta gaf grefve
G. Posse anledning att, öarna vederbörande för att åter
utkasta brandfacklan; då konseqvensen af ståndets beslut
vid förra riksdagen blifvit riksrätt, kunde den blifva
likadan ännu en gång. Missnöjet i landet vore stort, och den
jordbrukande klassen borde ej bringas inom kort till att
fråga: ccQuousqve abutere, Catilina, patientia nostra?»
Dalman, Palmcrantz och frih. A. 0. Raab ville afslag. Hjärne
betraktade frågan såsom ny motion och ville hafva den
vederbörligt remitterad. Vid votering bifölls dock motionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
