- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Sjunde delen. Svenska neutraliteten och novembertraktaten under Krinkriget, samt farorna från Varangerfjorden, 1853-1856 /
88

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

dagseftermiddagen kl. 5 den 1 Nov. 1854 ett
sammanträde med liktänkande vänner, hvilket hölls i de 50 äldstes
rum på Börsen och bevistades af omkring 30 ledamöter af
Borgareståndet.

Der började han med att förklara, att han, till åtlydnad
af kallelsebref från vakthafvande kabinettskammarherren,
tisdags f. m. kl. 11 inställt sig hos H. M:t Konungen,
som begärde erfara, af hvad anledning Borgareståndet icke
hyste förtroende till Hans politik, och H. M. lade synnerlig
vigt derpå att hans regering i detta fall understöddes och
att den största samdrägt emellan statsmakterna vore
rådande, hvilket hufvudsakligen skulle visas genom beviljandet
utan votering af nu ifrågaställda kreditiv. Monarken
uppmanade B. att fritt uttala sina betänkligheter och sade sig
villig att lemna alla nödiga upplysningar. B. hade då yttrat
att man fästat sig vid att kreditivet endast skulle afse
trupprörelser, utan att ens krigsmaterielen blifvit satt uti bättre
skick, och hänvisade till statsrådsprotokollet och
propositionen, kontrasignerad af baron Palmstjerna. Vidare hadé*
enligt B., Borgareståndet ansett motiveringen alltför
knapphändig för ett så stort äskadt förtroende och betraktat såsom prof
på missaktning att propositionen frambars just af den
Rådgifvare, som väl visste sig inom ståndet ega de minsta
sympatierna. H. M:t invände att i en sådan sak vore ingen
motivering möjlig, så vida man ej ville ådraga sig
ögonblicklig explikation med någon af de främmande makternas
sändebud, som uti det officiella dokumentet kunde finna sin
regerings intresse mindre erkändt än man önskat och
förväntat. B. invände att ståndet ej kunde hysa förtroende
till H. M:ts regering, enär dess ledamöter, särdeles frih. P.,
af alla krafter motverkat just sådana reformer, som, blifna
Rikets Ständers beslut, utgjort i Ståndets ögon riksdagens
glanspunkter, t. ex. i tullfrågan, der P. genom sin
reservation på Riddarhuset lemnat föga hopp om verkställighet i
samma anda. H. M:t sade sig med ledsnad hafva inhemtat
berörda reservation och i statsrådet sagt P. att han begått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/7/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free