Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
just när denne höll på att fly ut till högvakten på den yttre, s
likasom lätta sitt samvete och inför efterverlden, rättfärdiga
sig. Likväl befunnos de innehålla ett. och annat nytt i
åtskilliga detaljer, särdeles i upplysandet om den uppfattning
af gerningen den 13 Mars och den sinnesstämning mot den
fångne konungen, som inom vestra armeen var rådande —
upplysningar, som ingalunda lände depna armé till beröm,
men deremot höjde Adlercreutz och hans handlingssätt. De
blefvo redan i medlet af April tillgängliga i bokhandcjlp,
under titel "Joh. Lud. von Greiffs berättelse om statshyälfr.
ningen, den .13 Mars 1809* (36 sidd. 8:o); och derpå följde
en i Svenska Tidningen Dagligt Allehanda mot slutet af
månaden kungjord, protest, i hvilken grefve C. H.
Anckarsvärd och hr Aug. Anckarsvärd naturligtvis betecknade
såsom "skamlösa, ovärdiga och orimliga osanningar" de uti
Qreiflfe anteckningar förekommande uppgifter emot
öfverst-löjtnanten Adlersparre och vestra armeens officerare. Det
hela var till sin effect ett: Parturiunt montes et nascitur
— ridictiks mus.
Vi komma nu till Grundlagsfesten. Den 21 Maj
utfärdade excellenserna grefve Carl de Geer, G. A. Sparre och
C. E. Günther, generalen J. P< Lefrén, statsrådet grefve Carl
Göran Mörner, justitieombudsmannen Carl Wester samt tør
W. F. Tersmeden,. Gustaf af,Nordin, G. Holm, Th. Wensjæ,
C. B. Lilliehöök, G. W. Gumælius, W. F. Dalman, J. J.
Nordström, A. W. Frestadius, Franz Schartau, And. Bergr
Joh. Aug. Hazelius, A. M. Brinck,, A. J. Littke, Axel Alm,
Erik Malmin och Nils Larsson i Tullus följande inbjudning:.
*Den 6 Juni -detta år upplefver vår grundlag ett halft
århundrade. På sina blad har han i andra former återgifvit
den folkfrihet, som i detta, land sedan urminnes tid haft
sitt hem, den konungamakt, stark inom lagen, som likar,
länge här herrskat, båda af oss älskade, af oss försvagade.
Han stadfästade konungs och folks gemensamma
lagstiftningsrätt, folkets beskattningsrätt, domareembetens oberoende,
personlighetens och samvetets frihet och han skänkte oss ordets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
