Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 f>8
kets sedliga och intellektuela utbildning, så väl sora för allt
ädelt och skönt44; erkebiskopen benämnde honom uden
mildaste och ädlaste Konung och Herre"; borgaretalmannen
framhöll "den upplyste eröfrarens triumfer på rättvisans och
sanningens fredliga väg"; bondetalmannen kallade honom en
ädel och vis konung, hvilkens minne har trogna målsmän
ej blott i folkets hjertan utan ock i fosterlandets historia
och i dess lagar."
Krigsvetenskaps-Akademiens andre styresman, öfversten
Stål, sade på högtidsdagen i Akademien: såsom högste
befälhafvare, der han ledde de större manövrerna, ådagalade
han en synnerlig förmåga att uttänka planerna dertill, att
göra utförandet lärorikt; med snabb och säker blick
uppfattande motståndarens företag, tog ban genast sitt beslut,,
gjorde skyndsamt sina anordningar, gaf tydliga och
lättfattliga ordres, vakade med uppmärksamt öga öfver utförandet
och hade altid sina trupper i sin hand, med en
sammanhållning som gaf lif och säkerhet åt rörelserna, allt
vittnande om framstående fältherreegenskaper; och sekreterare»
tillade: "ingenting i krigaryrket var honom främmande, från
polygonen och kalibern till kommandoordet och penseln.^
Rikets Ständers condoleanceadress till enkedrottningen»
Josefina (19 Nov.) kallade honom "den ädle konungen,
den-djupt saknade landsfadren", och Hon sjelf sade i sitt svar
härpå: "Den allmänna saknaden, som följde den älskade
konungen till grafven, var ett rörande bevis på erkännandet
af allt det ädla och goda, han telat och utfört ... I 36 år
var jag dagligt vittne till hans höga egenskaper, hans
outtröttliga bemödande för sitt folks ära och förkofran,
hans-ödmjukhet i lyckan, och sist till hans undergifvenhet under
de långa pröfningar, som det behagade Gud att skicka
honom. Stundom sörjde han öfver oförmågan att längre kunna
verka faderligt för sitt folk, men aldrig hördes han klaga.
Det rätta och sanna ville han, att omfatta alla med kärlek
var ett behof för hans varma hjerta."
Svenska Akademiens direktör H. Exc. Herr Friherre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
