Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
mot 100, borde icke heller ega så stor andel i
representations-och andra rättigheteter, som de nu ha; Anders Eriksson frän
Elfsborgs och flera med honom tyckte motionen omöjlig att
verkställa och egnad att draga mera vanära än upphöjelse öfver
ståndet; motionären Larsson tyckte att vill man ha roligt, så
bör man sjelf ock få släppa till fiolerna; fördelningen blefve
icke konstig, man kunde kontribuera i proportion af sin
delaktighet vid riksdagsmannaval; Mengel från Upsala län ville
gå längre än motionären, och "då bondeståndet vid alla
tillfällen visat sig vara emot skrifvelsen om kröningen, borde det
ock slippa att bidraga till kostnaden"; denna borde de tre andra
stånden ensamt bestå, "under vilkor att vi bönder lofva att
icke deltaga i högtidligheterna*; mycken framgång kunde
motionen ej emotse, men om den verkat till någon minskning i
extra nöjen, vore dock dermed något vunnet. Sven Rosenberg*
från Christianstads län instämde med Mengel, ansåg klart att
ståndet hade all rätt att yrka sä; men saken hade äfven en annan
sida: vore det också Uokt? "Vi kunna i vigtigare frågor hafva
inbjudningar att göra till medstånden och önskningsmål att
framställa till konungen, och man borde således icke precist
stöta alla för hufvudet. Flera instämde; Erik Ersson tyckte
bland dessa, att motionären borde yrkat lika beskattningsrätt
för lika skyldigheter, men- vid alla frågor, och icke ensamt vid
den ömtåligaste. Nyqvist från Wermland ville lugna
Rosenbergs farhågor för bakslag; ty i betraktande af högsintheten
både hos konungen och medstånden hade man intet sådant
"vederlag" att vänta, och motionären bad ståndet ej visa sig
allt för undfallande eller köpa gunst på någotdera hållet; hvarpå
motionen remitterades.
Den 15 November, kort efter kl. 3 eftermiddagen,
framfödde Hertiginnan af Östergötland sin andre son, uti det s. k.
Arfprinsens palats i hufvudstaden. Han upphöjdes sammä dag
till Hertig af Gotland och erhöll i dopet namnen Oscar Carl
August Döpelseakten försiggick söndagen den 18 December,
uti den i midtelfafaden åt Gustaf Adolfs torg belägna stora
salonen i nyssnämnde palats. Faddrarne voro Konung Carlt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>