Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. X. Drabbningen vid adelsgodset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I två timmars tid höllo de kejserliga stånd såsom klippor
emot den häftigaste kanoneld och läto skjuta sig till döds utan
att vika.
Slutligen svigtade de dock.
Detta afgörande ögonblick begagnade Gustaf Adolf för att
återtaga den stora förskansningen.
Han lät anfallet ske ånyo medelst en brigad af Smålands ryttare
och främst af alla störtade Helge Stål åter upp mot batteriet.
Hela den nejd, som stormades, syntes vara ett rörligt
järnberg.
De i solen glänsande gevären och svärdsklingorna, hjälmarne
och rustningarne nästan fördunkla elden från kanonerna,
hvilken spred död åt alla sidor och gaf redutten utseendet af
en vulkan under utbrott.
Äfven tyska fotfolket, som stod bakom en däld, dit rytteriet
ej kunde framtränga, underhöll en så mördande eld på de
småländska ryttarne, att dessa måste draga sig tillbaka.
Skummande af raseri, utropade Helge Stål, när han måste
retirera:
- Vore blott Carl Frisk på benen, så skulle inte den
lede själf kunna jaga oss härifrån. Då skulle vi visa de fördömda
papisterna, hur ett par Värendspojkar kunna slåss!
Gustaf Adolf sände nu i elden en afdelning fotfolk, som
understöddes af en annan brigad smålandsryttare och lyckades
det ändtligen svenskarne att bemäktiga sig ingången till
redutten och att stöta ned kanonservisen.
Men därmed var likväl striden icke slutad.
Kejserliga kyrassierer ryckte nu fram för att återtaga
förskansningarne.
Mot dessa kyrassierer ilade nu Helge Stål med sin styrka,
som något hunnit hämta krafter, och nu uppstod mellan dessa
styrkor en förfärlig strid, hvilken fortsattes med största förbittring
å båda sidor, till dess slutligen de kejserliga kyrassiererna
nödgades vika.
Det inre af de stormade förskansningarna framställde en
fasansfull anblick. Liken lågo hvarftals på hvarandra och bland
dem funnos inånga ännu lefvande men svårt sårade krigare,
på hvilkas rop man ej gaf akt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
