Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVII. Förrädarens död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 248 -
på jungfru Maria, hvilken, sviktande för bördan, med Rapps
hjälp lade ned henne på marken och sökte stöda henne mot
trädstammen.
Men nu kunde Annchen inte hålla sig uppe längre i sit-
tande ställning trots detta stöd. Hon föll åt sidan.
- Milde himmel, hon dör! utropade Maria ångestfullt.
Annchens läppar rördes till denna hviskning, som upp-
fattades af jungfru Maria, hvilken lade sitt ena öra tätt intill
hennes mun:
- Jag har fått frid. - Det är så tyst och stilla i mitt
hjärta. - Hälsa . . . mor . . .
Hon dog.
Gråtande sade jungfru Maria:
- Hon har kämpat ut sin tysta strid i lifvet och hvi-
lar trygg i helig oskuld här under trädets’dunkla .krona, här
i skogen, som hon så mycket älskade. - Du goda Annchen!
- Hur mycket kärlek bodde inte i ditt fromma hjärta. -
Själf har du lidit, men i dina spår blommar försoning. -
Min goda ängel, bed för mig därofvan. - Må äfven jag
kunna lida ödmjukt, som du, och med samma mod som du
strida i lifvets skiften.
- Väl taladt, jungfru Pantzar, sade konungen, vänligt
nickande åt jungfru Maria. Därefter vände han sig till sina
följeslagare, sägande:
- Vi ha intet mer här ätt göra. Herren Gud har frälsat
oss från en gruflig och oöfverskådlig olycka. Hvems dotter
är den döda flickan?
- Hon är dotter till mor Karin, en torparänka på min
fars gods, svarade fröken Maria.
- Tag denna börs, jungfru Pantzar, den innehåller några
svenska dukater och gif den till flickans moder med en häls-
ning från Sveriges konung.
- Gud välsigne ers majestät, sade jungfru Maria, djupt
nigande och mottog börsen.
Till soldaterna, som utan uppehåll hållit gevärsmynnin-
garne mot den rödhårige, sade Gustaf Adolf:
- Fören den där karlen in i skogen och låten honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
