Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVIII. Kardinal Richelieu och rikskanslären Axel Oxenstjerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lika stor statsman som Richelieu, om ej större än denne,
var emellertid svenske rikskanslären Axel Oxenstjerna, hvilkén,
för att undvika stridigheter om förmansskapet och för att be-
reda Sverige största möjliga förmån, i det längsta afböjde, att
Frankrike annorledes än med understöd af penningar och
hjälptrupper skulle få deltaga i protestanternas krig mot kejsaren.
Slutligen blef * emellertid. Oxenstjerna tvungen att göra
nöden till lag och genom Heilbronska unionens ministrar vid
franska hofvet bjuda Richelieu de svenska besittningarna i
Elsass emot det bistånd, som behöfdes, af uppenbart krig å
Frankrikes sida emot kejsar Ferdinand och hans allierade.
Därjämte kallade han evangeliska förbundet till Worms för att
öfverlägga om vidare försvarsanstalter; men af de få, som dar
inställde sig, blef ej mera åtgjordt, än att de gillade förenämnda
anbud åt Frankrike.
Icke desto mindre och som han nogsamt funnit under
ett möte i Frankfurt, hur litet räkning han kunde göra på de
sachsiska kretsarnes deltagande i sina afsikter, beslöt han att
äunu en gång samla Heilbronska unionens medlemmar i Worms
för att, om möjligt vore, kvarhålla dem åtminstone i förbundet
med de svenska.
Han ernådde också detta syftemål så till vida, att de
lofvade icke sluta fred med kejsaren, utan Sveriges samråd,
och att fortsätta kriget, om Oxenstjerna på den resan, som
han åtog sig att företaga till Paris och Nedersachsiska kretsen,
kunde bringa andra stater och i synnerhet Frankrike till offen-
sivt biträde.
Att han i egen person skulle besöka franska hofvet, an-
sågs för så mycket mera angeläget, som Richelieu, om ej
verkligen sinnad att öfvergifva Heilbronska förbundet, likväl
gjorde svårigheter för att hämnas, för att man förut vägrat gå
in; på hans förslag.
Vid ankomsten till Paris lades Axel Oxenstjerna nya led-
samheter i vägen genom de högdragna ceremoniel, enligt
hvilket Richelieu ville mottaga honom. Men Oxenstjerna be-
tog dem den verkan, de åsyftade. - Han räckte kardinalen
högra handen, yttrande:
- Jag besöker eder ej på Sveriges vägnar i anseende till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
