Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXI. Slaget vid Breitenfeld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kap. XXI.
Slaget vid Breitenfeld.
Det dåvarande kurfurstendömet Sachsen var mer än dubbelt
så stort som det nuvarande konungariket med samma namn.
- Det var protestantiskt och tillföljd af sin storlek en
stormakt bland Tysklands protestantiska länder liksom Bayern var
det bland dess katolska.
Men medan kurfurst Maximilian af Bayern var en verklig
krigare och därtill en ifrig katolik, färdig att uppoffra allt för
sin religions slutliga seger, var kurfurst Johan Georg af Sachsen
däremot en vankelmodig vekling, som enligt allmänna omdömet
»satte mera värde på ölfaten i Merseburg än på protestanternas
väl»; han kallades också gemenligen för »Öljohan».
Vi måste nu kasta en blick tillbaka i tiden.
Den 26 december 1630 vände sig konungen mot Schaum-
burg i Gratz. - Broskansen vid Öder öfvergafs utan
motstånd och svenskarne utbredde sig skyndsamt öfver flodens
vänstra strand.
Schaumburg lät nu staden och lägret gå upp i lågor och
retirerade med tvenne kolonner mot Kustrin och Landsberg.
Häftigt förföljd lyckades den ena kolonnen, ehuru med
stor förlust under vägen, finna skydd i Kiistrins fästning.
Värre gick det för den andra kolonnen, som medförde
flera hundra trossvagnar, bevakade af kroater.
Baudis, som just då gått i svensk tjenst, fick konungens
befallning att med sina dragoner förfölja kroaterna.
Öfverrumplade lämnade dessa trossen i sticket och flydde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
