Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXIX. »Farbror invalid»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 468 -
vinning - då voro, har jag hört af svenska krigare, som då
voro med, alla rörda till tårar och helt visst skall minnet af
den stunden länge förbli ett bland de skönaste i Sveriges riks-
dagshistoria.
Vid Elfsnabben låg flottan förankrad för de till expeditionen
afsedda truppernas inskeppning.
Dessa bestodo af 4,000 man svenskt rytteri, medan fot-
folket, 11,000 man, till mera än hälften utgjordes af tyskar,
skottar, flandrare och fransmän.
Högsta befälet öfver rytteriet förde då som nu konungen
själf, öfver fotfolket Johan Baner och öfver artilleriet Lennart
Torstensson - han, som rider där borta, tillade invaliden och
pekade på en hög officer till häst, följd af en adjutant.
Vidriga vindar uppehöllo flottan några dagar.
Ändtligen blåste en nordlig vind upp, som förde dem icke
blott till hafs utan ledsagade dem ända till de öar, som ligga
vid kusten af Pommern.
Detta hertigdöme led oerhördt af de härjningar och våld-
samheter, som den kort förut af kejsaren afskedade och nu
ty värr åter till nåder tagne Wallensteins trupper begingo under
italienaren Torqvato Contis befäl.
Ett doft rykte om svenskarnes ankomst hade utbredt sig,
men Conti hade likväl icke vidtagit några åtgärder till kustens
försvar.
Den 24 juni 1630 löpte svenska flottan in nära Peene-
munde på ön Usedom.
Konung Gustaf Adolf var bland de första, som stego i
land, och vid det han beträdde vår fädernejord, böjde han
fromt knä och bad högt om framgång i sitt företag.
Då han steg upp och såg tårar i de kringståendes ögon
sade han:
»Gråten icke utan bedjen Gud af hjärtans grund. Flitigt
bedet är hälft segradt!»
Peenemunde skans befanns öfvergifven och togs genast i
besittning.
Med spaden i hand utstakade den ädle konungen själf lägret,
där trupperna skulle inrycka allt eftersom de landstego och
med nämnda skans till utgångspunkt uppkastades efter hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>