Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXIX. »Farbror invalid»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höj värdigt för kungen en bräddfull kristall
Den lidandes mäktige vän!
Den tömmen i botten - nu visan är all -
Den fyllen och tömmen igen!
- Kungens, hjeltekungens, guldkungens skål! ropade in-
validen så högt, som hans lungor det tilläto, och höjde sin po-
kal. Alla följde hans exempel och dryckeskärlen blefvo ärligt
tömda i den föreslagna skålen.
- Farbror invalid! sade en af flickorna, sedan jublet efter
kungaskålen förklingat.
- Ja, mitt barn!
- Du som vet så mycket, vet väl äfven, hur det kom
till att det förfärliga kriget, som ännu rasar, egentligen upp-
kom ?
- Jo jo men, pullan min!
- Tala om det!
- Viljen I andra också höra det?
- Ja! Ja!
- Godt, I skolen få höra det!
Han räckte fram sin bägare och fick den påfylld, hvarefter
han intog sin förra plats och berättade:
Det krig, i hvars vågskål Gustaf II Adolf genom land-
stigningen på Usedom kastade sitt svärd, hade då redan i tolf
års tid rasat i Tyskland, men det hade att söka sitt upphof
långt, ja, mera än ett århundrade tillbaka i tiden.
– Ah, så långt! mumlade flera röster.
- Jo jo men, mina vänner, öfver den natt, i hvilken
människorna dittills left och verkat, hade då en morgonrodnad
till ett högre själslif, en renare kunskap om Gud och naturen
börjat gry och i dess belysning hade den romerska kyrkans
dittills oinskränkta makts och oantastade herraväldes grundvalar
befunnits tämligen murkna.
I Rom såg man dock icke detta, forfor invaliden och i
detta sitt öfvermod begick kyrkan ett misstag, som öppnade
mängdens ögon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
