Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXXIII. Konung Gustaf Adolfs sista afsked från drottning Maria Eleonora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- ,570 -
emedan Luther till alla troendes stärkande och uppbyggande
offentliggjorde en historia öfver hans slut.
Jag anser, säger Luther i sin historik, att vi, om vi vilja
vara kristna, icke utan synd kunna underlåta att betrakta den
härliga bekännelse af sanningen, som herr Leonard Kaiser af
Guds nåd fått göra; och vi äro skyldiga att tacka Gud för
hans outsägliga nåd att låta vår tro och vår lära stärkas genom
ett så skönt exempel och vi genom samma exempel tröstas
uti denna tid af strid och kif och förföljelse mot Guds heliga ord.
Leonard Kaiser eller, som Luther kallar honom, Kater,
som hans namn egentligen var, hade en utomordentligt stor,
men äfven en trogen evangelistiskt kristen ande. Bördig af
en ansedd familj i Raal, studerade han och ingick i det andliga
ståndet och förde såsom predikant i Waizenkyrkan i Passau
ett ärbart lif, sådant som det anstår en from prästman, hvilken
därigenom blir älskad och aktad af alla. - Så snart han fått
lära känna den evangeliska läran, började han predika den-
samma för sin församling. Redan på sommaren 1524 blef
han för den skull af den furstlige biskopen i Passau försatt
ur tjänstgöring. Emedan man då tvang honom att tiga, hvil-
ket han inte kunde, lämnade han sin församling, hemorten och
vännerna. Hans beslut var att först nu rätt utforska evangelium
och så gick han till Wittenberg samt stannade och studerade
där en längre tid. Där blef han personligen bekant med
Luther och blef en trogen vän till honom.
På vintern 1526-27 erhöll han underrättelse om, att
hans fader låg döende. Ehuruväl han visste, att faran hotade
honom i hans hembygd, skyndade han likväl, såsom en god
son, till sin faders dödsläger och hann äfven dit två timmar
före den gamles död. Därefter blef han sjuk och måste under,
fem veckors tid blifva kvar i Raal. Under denna tid hade
kyrkoherden i Raal tillfälle att förråda honom och utverka
hans fängslande. Den 10 mars 1527 kommo på biskopens
i Passau befallning gendarmerna och afhämtade honom. Han
fördes till Passau, där han nedkastades i en håla under slottet,
hvarest man hade riklig tillgång på råttor och stinkande vatten.
Förhören drogo ut på tiden Han bekände fritt och
otvunget den evangeliska läran samt bad att blifva öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>