Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXXIV. Jesuitens dolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 589 -.
- Lifpagen ?
-Ja!
- Vi tala inte om Leubelfing!
- Nej, nej, om den lille Fridolf. -
- Ja, just om honom talar jag också.
- Skall han få belöning?
-. För fan, hvad I aren efterhängsna! Unnen I ej den
hederliga pojken sin välförtjänta belöning? .
- Men han har ju velat mörda konungen!
- Han?
-Ja!
- Lifpagen Fridolf?
-Jal
–? I faren vilse!
- Hvad säger ni?
- I faren vilse, säger jag! - Hade inte lifpagen Fridolf
varit, så hade konungen nu varit mördad. Han räddade hans
majestät och fick själf för besväret en skråma i pannan.
- O/du himmelns Gud, hvad vi blifvit bedragna.
- Hvem var då den nedrige . . .
- En hund till jesuit!
- Hur har han kunnat komma in i slottet?
- I hafven väl gömt honom där i förväg!
- Gud förskona oss från en sådan misstanke.
- Hvar är jesuiten?
- Det vet jag inte.
- Han har lyckats fly?
- Nej, Fridolf, den präktige pojken, satte honom en
kula i hufvudet och expedierade skurken till andra världen;
men hvart han där tog vägen, vet jag inte; antagligen tog
han väl genaste vägen till hin håles svafvelsjö!
- Sköt lifpagen honom?
- Jo, jo men!
- Det var det skottet, vi hörde!
Smålandsryrtaren gick vidare för att uträtta det ärende, i
hvilket’han var stadd.
: Då uppkom en träta bland dem, som först voro samlade
på platsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
