Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varubyte. Han hängde ut tvenne skinnsäckar
kring stammen av en stor fura vid landsvägen.
Den ena fyllde han titt och ofta med villebråd
och pälsverk, som de förbiresande efter behag
kunde förse sig med. Ur den andra hämtade han
mjöl, bröd och allehanda förnödenheter, som
man lagt dit i utbyte. Även fann han sig
nödsakad att någon enstaka gång besöka bygden.
Men till kyrkbyn gick han icke, utan till den lilla
ödemarksbyn långt i öster.
Så hade flera år förgått. Ensamheten hade
givit hans liv en viss storhet. Han kände säg
som människornas onda samvete, som deras
aldrig tystnande anklagare på rättfärdighetens
berg. Han hade kommit nära den
gammal-testamentlige Guden. Varje morgon steg han
upp till bön på en klippbrant ovanför kojan,
därifrån man kunde se milsvitt nedåt bygden i
väster med slätterna och den fjärran kyrkbyn.
Gryningen glödde i hans vilda gråa hår, och
hans ögon flammade när han vände sig mot
dalen. Som en gammal uv ropade han ut sitt
ve över människorna och sin ödsliga
förtröstan. Det var Davids psalm, när han nödgats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
