Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af sjukz trczttn a trættes, af trstt3 und-
tag grdnska grønnes af grön.
Verbekne inddeles vel som hos os; men
til et transitivt eller neutralt hos os svarer
undertiden et deponent hos Soenskerne o. s. v.
hoppas haabe: langta længes-.
Hjelpeverbekne ere ha fva have, oara væ-
re, skola skulle, mä’ maatte, bltfva blive.
Om disses Botaing behøver kun saare lidet at
mærkes:
Hafvm ha have: Vi hafve, hafva el-
ler ha, J hafven og De hafoa eller ha
have. Jag o. s. o. hade havde, kun at Fler-
tallets anden Person er J haden. Haft havt.
I Imperativ hedder Enkelttallets tredie Person
hafve han-han have; Flertalletsandem hafs
ven, som-siden hafver, havekz hafoe de de
have! hafoom, lad os have, erklæres fortol-
det. I daglig Tale høres blandt andet han
for hafven.
Vara være-: I Istdikativets Prasens hed-
der Enkelttallfet Iag, Du, Han är er, Vi
are eller äro, I ären, de aro ere. — I
Jndikativets Jtnperfektum lyder Flertallet Vi
voro, I voron, De voro vare. Konjunks
tivets Jmperfektum har Iag, Du, Han voss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
